Den 5 juli 2026 firar vi ett radiojubileum i Karlskrona. Då är det nämligen exakt 100 år sedan man för första gången sände från Blekinge till hela landet via den nationella radiokanalen Radiotjänst. För att uppmärksamma detta, genomför Blekinge museum och jag i samarbete med Sveriges Radio Blekinge ett berättarkafé med radiotema. Här följer nu den femte glimten ur en än så länge ganska lite känd historia. Kom gärna till berättarkaféet 5/7 klockan 14 på Blekinge museum och hör mera!

Jag har tidigare berättat om mina försök att spåra ingenjören Einar Segers resor genom hela Sverige, där han demonstrerade det nya radiomediet för (mer eller mindre) imponerade lyssnare. Seger kom från Karlskrona och var som det verkar associerad med radiofirman Radiophon, vilken ägdes av handlanden Nils Svensson i samma stad.

Med början i april 1924 sände man lokal underhållning från en sannolikt ganska enkel studio i Karlskrona. Formellt var det Einar Seger som stod för det nödvändiga tillståndet att sända radio, men Nils Svenssons Radiophon var antagligen sponsor och programverksamheten använde också firmanamnet som namn på radiostationen.

Seger hade ansökt om att få göra experimentsändningar, en ansökan som efter remissvar från telegrafstyrelsen, marinförvaltningen och chefen för marinstaben samt generalstaben gick igenom. Beslutet är daterat 22 juni 1923.

Einar Seger var sedan hallåman och programansvarig.

Utvecklingen gick snabbt och den 1 januari 1925 började Radiotjänst sina riksomfattande sändningar från Stockholm. Därmed fick Sverige i realiteten ett radiomonopol som skulle komma att vara i mer än 60 år. Lokala frifräsare kunde därmed inte längre hålla på med det som långt senare skulle kallas piratradio.

Utan att veta säkert, är jag övertygad om att monopolet knäckte experimentet ”Radiophon” i Karlskrona. Flera tidningar noterade lakoniskt i slutet av april 1926: ”…handlanden Nils Svensson och hans firmor Radiophon och Nils Svenssons musikimport, Karlskrona, inställt betalningarna.”

Begreppet ”radioamatör”, som före monopolet kunde betyda en person som sänder radioprogram, kom nu att i stället beteckna en person som kommunicerade med andra via radio. Rundradio var det bara staten, eller rättare sagt det licensfinansierade Radiotjänst, som skulle hålla på med.