Intervju med Ines Uusmann 1999

Kring sekelskiftet 2000 arbetade jag som frilans bland annat åt Karlskronahem och dess tidning som då hette Goda Grannar, för att sedan byta till Grannar. Ett av uppdragen var att intervjua Ines Uusmann, som nyligen hade blivit hyresgäst i en lägenhet på Trossö. En rolig detalj i sammanhanget är att Ines blev min chef under sina sista år på myndigheten, från 2005 till 2007.

– Sedan 11 januari 1999 är du generaldirektör för Boverket här i Karlskrona, har ditt nya jobb motsvarat dina förväntningar?

– Det är ännu bättre än vad jag hade hoppats på. Men jag hade ganska höga förväntningar. Det är väldigt stimulerande, väldigt roligt och det känns viktigt. Dels för boverket och dess personal som behöver en chef som är tillsvidare så att säga. Sedan känns det viktigt därför att de här frågorna om boende och livsmiljö de är så betydelsefulla för människors situation och livskvalitet.

– Kan du ge något exempel på vad som var mer stimulerande och roligt än vad du hade tänkt dig?

– Ja, jag hade kanske inte vågat hoppas på att det skulle vara så mycket nerv och så mycket liv i det här. Du vet, gator och hus och betong och sådär, det är lite fyrkantigt. Men det är ju det som händer i husen och mellan husen som gör att det är så spännande. Sedan är det ju så hemskt roliga människor att jobba med, de är besjälade de är kunniga och det gör naturligtvis väldigt mycket. Jag är beroende av bra arbetskamrater och medarbetare, då kan jag ge mer också.

-Du har valt att bo i hyreslägenhet hos AB Karlskronahem, hur kom det sig att du valde den boendeformen?

– Alltså, som ny på en plats är hyreslägenhet bäst både av praktiska och av andra skäl för att man får bra service. Genom Karlskronahems bostad direkt kunde jag anmäla mig och få en lägenhet på Trossö, som var precis enligt mina önskemål, centralt läge med bra service runtomkring. Så att bo i hyreslägenhet när man jobbar väldigt mycket som jag gör, och dessutom ha behov av att vara på andra ställen också är ganska idealiskt.
Man har ju inte tid att skotta snö eller sköta andra saker. Det är ju det man slipper när man hyr bostad.

– Jag har hört sägas att du och din make har fem olika bostäder, är det riktigt?

– Ja det blir ju så, vi är ju mantalsskrivna i Helsingborg och har en HSB-lägenhet där. Sedan har jag en liten riksbyggenlägenhet i Stockholm, och så har vi sommarställe, och så har min man som är EU-parlamentariker en bostad i Bryssel. Det är alla boendeformer, så det är ju neutralt i alla fall!

-Du fick stå i kö, trots att du är generaldirektör?

– Ja, inte så förfärligt länge, men flyttade in i mars, den stod alltså inte och väntade. Den är modern, byggd på 90-talet, bekväm med ett fräscht badrum. Jättebra kök med allt som hör till, det är viktigt med bra frys när man reser mycket och måste kunna förvara matvaror lite längre. Den är rymlig, en tvåa på 60 kvadratmeter. Lättstädad och sånt som är viktigt när man har mycket kring sig. Så ligger den precis mitt i staden, på Östra Köpmangatan, jättenära till Åhléns jättenära till gympan på SATS.

– Hur är det att bo i Karlskrona? Intryck av staden? Fritid? Karlskrona har ju rykte om sig att vara en avkrok?

– När man väl är här är allting bra. Jag gillar att cykla, så även om det är lite backigt så tar jag cykeln när jag tar mig runt i stan – och med hjälm! I somras kunde man cykla ut och bada, inte bara på Stumholmen. Det enda är att när man ska handla någonting som är lite större så är det svårt att inte ha bil. Det finns ingen järnaffär inne i stan till exempel. Men å andra sidan har jag fått oerhört bra service i butikerna i Karlskrona med hemkörning nu när jag har inrett lägenheten. Och folk är vänliga och tillmötesgående, som man inte alltid är i en större stad.

– Det var någon som sade att det är så svårt att komma karslkroniterna inpå livet. Men jag har blivit väldigt vänligt bemött, som bussföraren som sade att ”nu ska du gå av där”, jag blir så glad när jag får såna signaler och folk frågar ”hur trivs du i stan?”. Det gör man inte ens i Helsingborg. Där är man lite mera sig själv nog, tror jag.

– Redan på 1700-talet hävdades det att de stockholmare som kom hit mycket snart blev lokalpatrioter efter en tid i Karlskrona. Är det vad som händer med dig nu?

– Fast det faktum att jag blivit så väl bemött kan bero på att jag inte är stockholmare. Jag har visserligen bott i Stockholm länge, men kommer från början från Varberg och nu från Helsingborg. Så jag är inte 08 på riktigt. Att jag trivs här beror nog på att jag har lite småstadsanda i mig. Om jag hade växt upp i Stockholm i stället vet jag inte om jag hade anpassat mig lika lätt. Det är lite grann som att komma hem så att säga.

– Jag antar att du reser mycket, som före detta kommunikationsminister, vad tycker du om kommunikationerna till och från Blekinge?

– Eftersom jag är en människa som gärna åker tåg, men måste förflytta mig ganska snabbt mellan olika ställen så frestar det på tålamodet ibland. Det jag tänker mest på är förbindelsen på tvären. Nu är det ju inte bara härifrån utan det är ofta så i vårt land som tvärförbindelserna är dåliga. När jag ska åka till Helsingborg på fredagar och därifrån på måndagar så tar det med tåg fyra timmar varav 45-50 minuter är väntetid i Hässleholm. Med bil tar samma sträcka drygt två timmar. Eller när jag ska åka till Jönköping, då får man byta tre gånger. Jag tar ändå tåget. Flyget fungerar ju bra, speciellt om man ska till Stockholm. Tåget till Stockholm är ju inte så snabbt. Det finns någon avgång vid fyratiden på morgonen, men det är ju orimligt då är man ju inte ”arbetsmänniska” på hela dagen.

-Tidigare har ju alla våra internationella kommunikationer gått genom struten Skåne, men i och med att muren föll så kom ju den här öppningen mot Sydost. Det dröjer ett antal år innan strömmen förändras, men jag är övertygad om att det kommer och då kommer Blekinge att ligga väldigt bra till. Särskilt Polen är ju en oerhört stor marknad, som växer till nu så Blekinge ligger bra till.

– Har Boverket något inflytande över den infrastruktur som behövs då?

-Nja, vår roll är ju att väga ihop, eller gifta ihop ”betongisarna” med ”grönisarna”, att vi ska ha en samhällsplanering som både är tillväxtfrämjande och tar hänsyn till miljön. Själva transportdelen finns ju trafikverken som tar hand om, boverket ska se till att lagstiftningen följs men att det också blir en bra livsmiljö totalt sett.

– Idag ser man arbetsplatserna som en del av livsmiljön?

– Ja, och där finns ju ett särskilt verk för den delen, men visst gränsar det till vartannat och i och med att fler arbetar i hemmen blir ju gränserna suddigare och suddigare. Ett av våra områden är god innemiljö och då är det ju både som arbets- och bostadsmiljö och i skolorna.

– Boverket har ett begränsat ansvarsområde, men hyresgästerna i landet har en del att vänta sig av Boverket?

– Ja eftersom vi har ansvar för det som kallas för bostadsadministrativa stöd och betalar ut stora summor och ser till att den lagstiftningen följs. Men så har vi också en bostadsmarknadsenhet som kollar läget i Sverige, vi gör bostadsmarknadsenkäter till exempel. Och så fick vi ett specialuppdrag av regeringen häromsistens som var klart nu i höst och som gick ut på att ta reda på varför inte bostadsbyggandet kommit igång i tillväxtregionerna, hinder och möjligheter. Det var där vi konstaterade att ett av problemen är att för hyresgästen är det oftast för dyrt att bo i nyproducerade lägenheter, samtidigt som paradoxen är att de som bygger, fastighetsägarna tycker att vinsten är för liten. Det blir fel åt båda håll. Det hänger bland annat ihop med det där att allt arbete som du gör själv, ”gratis” utanför skattesystemet när du bor i villa, skottar snö, byter kranar och allt det där, den tjänsten köper du ju när du bor i lägenhet, dessutom med momsbeskattade pengar. Det kanske inte skulle sänka hyran så där hemskt mycket, men det är ett exempel bland många andra vi tittade på.

– Blir det något gehör för era synpunkter?

– Ja, Lars-Erik Lövdén, ministern med ansvar för bostadsfrågor, har varit mycket tydlig och tagit till sig den här utredningen och många andra saker också. Vad jag förstår så kommer det att läggas en hel del konkreta förslag framöver till riksdagen framöver. År 2001 kommer en bostadspolitisk proposition men även dessförinnan kommer det att läggas flera förslag.

– Det gäller att följa med bostadspolitiken de närmaste åren?

– Ja, det tror jag definitivt. Regeringen har också sagt att hyrorna är för höga i förhållande till inkomsten och det har vi kunnat se nu att i förhållande till medelinkomsten ligger hyran på drygt 30 procent. Men den borde ner till 25 procent. Den höga hyran beror på skattereformen – vitsen var ju att man skulle få mera pengar i plånboken för att sedan själv bestämma vad de pengarna skulle användas till. Men det var bara det att de som bor i hyreslägenhet i allmänhet inte fick ut så mycket av skattereformen. Därför blev det en obalans.

-Det har ju talats om hyrorna i Karlskrona.

-Jag har hört att hyrorna här ligger något över medel. Sen är frågan hur de står i förhållande till inkomster och om beståndet är gammalt eller nytt. Vi har ett för lågt byggande, är vi på väg mot samma situation som på 60-talet när politikerna medvetet gick in och stimulerade bostadsbyggandet för att slippa trångboddhet.

– Det som skiljer oss från den tiden är de stora regionala skillnaderna. Här är det ganska bra balans, det är fortfarande ett överskott på lägenheter i Karlskrona. Men det finns kommuner i landet med för stora överskott där man behöver riva hus. Det talas om 10.000 lägenheter – det är överskott i 200 av landets kommuner. Medan ett 30-tal har rejäl bostadsbrist. Så stora regionala skillnader har det inte varit tidigare. Förra gången det var regionala folkomflyttningar då övergavs ju landsbygden, då var det inte hela stadsdelar, utan de hus som då övergavs fick ofta ny användning som sommarstugor till exempel. Det var ett helt annat mönster.

– Boverket måste vara neutralt i frågan om hyresrätt och villaboende, men är det idag ett jämlikt förhållande dem emellan?

– Man kan nog ändå konstatera att det är inte riktigt konkurrensneutralt idag utan både beskattningsmässigt och produktionsmässigt är hyresrätten missgynnad. Jag tycker definitivt inte att man ska kritisera byggföretag för detta för de lever ju på en marknad och agerar efter vad det finns marknad för. Efter avregleringen har man haft svårt att hitta sina nya roller. Men poängen är att alla upplåtelseformer behövs, för man har olika behov i livet.

-Tror du att den här ojämlikheten kommer att jämnas ut under kommande år?

– Den frågan ska du ställa till politikerna för det är en fråga om politisk vilja och politisk kraft. Om man tycker att det är viktigt eller inte. Det finns ju nästan lika många sorters bostadspolitik som det finns politiska partier. Jag upplever att den samstämmighet som partierna hade om vad som är en social bostadspolitik är borta. Allt flera ser till marknadslösningar. Jag tror själv att det finns mycket bra i detta, att folk ska kunna välja. Det är också bra för allmännyttan att man kan ge folk möjligheten att välja för det kan också tilltala alla dem som vill engagera sig i sitt boende. Då tycker även de att allmännyttan står för något bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s