Category: Kultur i Blekinge

Vem blir årets tändkula?

Bröderna Ivar och John Åkesson, Leråkra, pristagare år 2016.

Bröderna Ivar och John Åkesson, Leråkra, pristagare år 2016.

Björkeryds Bruks företagspris, Årets Tändkula blev instiftat år 2011 av bröderna Mats och Anders Fagerström.
Årets Tändkula delas ut till en ung företagsam person på landsbygden, växelvis i Ronneby kommun och i Karlskrona kommun.

Nu är det dags att nominera årets unga företagare!

Den här gången ska vederbörande komma från Karlskrona kommuns landsbygd.

Den som vill nominera någon till Årets tändkula eller få mera information kan ta kontakt med Birgith Juel, telefon 0760-333177.

Du kan också skicka in ditt förslag nu till info@lonnbom.se

Ändamålet med priset är att uppmuntra ungdomar som utvecklar nya idéer för arbetstillfällen som gynnar landsbygden.

2016 års pris, en statyett tillverkad på bruket, samt 5 000 kronor gick till bröderna Ivar och John Åkesson, Leråkra, Ronneby kommun.*

 

*)Motivering till valet av bröderna Ivar och John Åkesson som pristagare till Årets Tändkula 2016:

Bröderna Ivar och John Åkesson har djärvt och konsekvent satsat på ekologisk mjölkproduktion på föräldragården. De har visat att det trots stora utmaningar i omvärlden är möjligt att skapa något nytt och livskraftigt på en traditionell grund, bara man har fantasi och framåtanda.

De svenska historiedagarna kom till Karlskrona

Flera etablerade “sanningar” om Blekinges historia utmanades under De Svenska Historiedagarna som genomfördes i Karlskrona vid månadsskiftet. Bland annat talade professor Gunnar Wetterberg om den “fördanskning” av Blekinge som skedde några århundraden före den mera bekanta “försvenskningen”. Han ifrågasatte också begreppet “Skåneland”. Blekinge har alltid varit något för sig själv och att slentrianmässigt klumpa ihop landskapet med övriga delar av det gamla Öst-danmark leder fel, tycker han.

Flera hundra historieintresserade kvinnnor och män samlades i Karlskrona den 30 september till den 2 oktober. De Svenska Historiedagarnas huvudnummer är kunskapsspridning med närmare 30 föredrag i historiska ämnen. Somliga av dem hade den här gången anknytning till Karlskrona och Blekinge och handlade exempelvis om Hasslö-sonen Fabian Månsson, sjöofficershustrun Anna Feychting, Örlogsstaden Karlskrona och presshistoria om Karlskrona veckoblad.

De Svenska Historiedagarna har funnits sedan 1994 och har genom åren anordnats på olika platser i och utanför Sverige. De anordnas av en ideell förening och vill vara en mötesplats för historiker, arkivfolk, historielärare och den historieintresserade allmänheten. Sannolikt hade en hel del av karlskronaborna kunnat vara intresserade, men marknadsföringen riktad till dem var inte överväldigande, så många lär ha missat evenemanget.

Detta miniuniversitet invigdes redan på fredagen i Konserthusteatern. Där utdelades tre prestigefulla priser, Cliopriset (till en ung historiker), Stig Ramels pris och slutligen pris till en skicklig historielärare.

Cliopriset gick till Fredrik Charpentier Ljungqvist, född 1982, som har väckt uppmärksamhet genom att kombinera medeltidshistoria och klimatforskning. Till Svenska Dagbladet sa han tidigare i höst:
– Historiker har förlorat utrymme till andra samhällsvetare. Jag tror det beror på att historiker blivit väldigt försiktiga, och ovilliga att använda historisk kunskap för att säga något också om framtiden. Folk från andra ämnen är piggare på att spekulera om framtiden och dra generella slutsatser. Jag tror det vore bra om även historiker vågade uttala sig lite mer utifrån sin kunskap, annars blir vi akterseglade.
Priset delas ut av Svenska Dagbladet och den historiska bokklubben Clio.
Juryn skriver i sin motivering: ”Fredrik Charpentier Ljungqvist tilldelas Cliopriset 2016 för sin förmåga att ge välgrundade och pedagogiska översikter över det förflutnas stora skeenden, oavsett om det rör sig om klimatets eller den långa nordiska medeltidens historia. I en tid då den akademiska specialiseringen tilltar demonstrerar han värdet av att anlägga vida perspektiv och förmedla färska vetenskapliga insikter till en bred publik.”
Stig Ramels pris gick till Eva Österberg, professor emerita, i Lund som också höll föredrag under historiedagarna. Hon har en lång gärning bakom sig som forskare och som omtyckt popularisator av historia.

Priset Årets historielärare gick till Agneta Blücher som till vardags arbetar på samhällsvetenskapsprogrammet vid Jämtlands Gymnasium Wargentin. Nomineringar till Årets historielärare kommer från elever, lärare eller skolledare och ska bland annat visa hur läraren aktivt arbetar för att stärka historieämnet på sin skola samt bidragit till ett ökat intresse för historia.
Historiedagarnas inledningsanförande, “Karlskrona som örlogsbas under tre hundra år” hölls av en av landets främsta militärhistoriker, Lars Ericson Wolke, som är professor vid Försvarshögskolan. I följande pass kunde deltagarna bland annat välja att fördjupa sig i historien om Karl XII:s kreditorer, hur TV-progammet “Fråga Lund” såg ut på 1960-talet, Regalskeppet Kronan, minkrigen i Östersjön och mera kalla kriget-historia.

En tradition under historiedagarna är att Beijerstipendiaterna, unga historieforskare, får presentera sina pågående projekt. En av dessa var i år lokal, nämligen Harry R:son Svensson som är doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. Harrys avhandlingsarbete behandlar örlogsstaden Karlskrona och hur flottans verksamhet skapade en internationellt orienterad miljö som verkade välkomnande och integrerade den judiska församlingen i staden.

Lördagen inleddes med en paneldebatt där olika exempel på försök till försoning inom och mellan stater diskuterades. Därefter fortsatte den intensiva föredragsverksamheten i fyra olika lokaler parallellt under hela dagen.

Den tidigare nämnde Gunnar Wetterberg har under senare tid skrivit en bok om Skånes historia, vilken kommer ut inom kort. Hans publik på historiedagarna fick möjlighet att bläddra i ett provtryck och det kommer av allt att döma att bli ett standardverk. Arbetet med boken har fått Wetterberg att förstå mera av även Blekinges särart. Han konstaterade att landskapet knöts till Danmark ännu senare än Skåne och att kristnande och en allt starkare associering till Danmark gick hand i hand.

Ytterligare ett föredrag med lokalt intresse hölls av Kristina Lundgren, docent i journalistik och aktiv i Svensk presshistorisk förening. Det handlade om “Carlscronas Wekoblad” som den första stavningen lydde. Åhörarna fick bland annat veta att den var en av de första lokala nyhetstidningarna i landet och att den under långa tider drevs av kvinnor, änkor till uppenbarligen mindre livskraftiga bok- och tidningstryckare i örlogsstaden. Intressant var också att Kristina Lundgren tyckte sig kunna se att pressfriheten 1766 inte fick någon stor inverkan på innehållet i tidningen. Karlskrona Veckoblad som grundades redan 1754 bytte så småningom namn till Karlskrona-Tidningen och upphörde 1935.

Under lördagen kunde man också få veta mera om brottslingen Sven Sjölin, om kvinnors arbete förr, om bödlar, humanismens födelse, Povel Ramel, barnens ställning förr, Förintelsen, med mera med mera.

Under söndagen genomfördes studier i verkligheten, eftersom deltagarna då fick möjlighet att delta i olika utflykter i Karlskronas omgivningar.

Rasmus Renglins utställning kopplar Karlskrona med den eviga staden

27361674650_0884b4b399_k

Arkitekten och Langemarks-stipendiaten Rasmus Renglin i samband med öppnandet av hans utställning på Blekinge museum den 11 juni 2016.

Rom, den eviga staden, har naturligtvis stått som föredöme för åtskilliga nyanlagda städer runt om i Europa. I Karlskrona finns mycket kvar av den inspiration som olika arkitekter och stadsplanerare har känt och konkretiserat genom århundradena. Just nu pågår en utställning som visar på några av kopplingarna mellan de båda städerna i var sin del av en kontinent. Det är arkitekten Rasmus Renglin som förra året mottog Erik Langemarks-stipendiet för att kunna resa till Rom och där idka studier i ämnet.

Utställningen invigdes den 11 juni på Blekinge museum och ger på sju skärmar olika bilder av Rom (teckningar av Rasmus Renglin) och Karlskrona (foton). Eftersom arkitekten är en synnerligen begåvad tecknare, blir det hela mycket njutbart. Dessutom kan man ta del av fakta och intryck från resan genom att Rasmus Renglin har talat in en ljudguide som besökarna kan ta del av. Vid invigningen talade han själv efter en introduktion av museets Christina Berup.

27639411615_cae6661fc1_k

Ur Rasmus Renglins skissbok från april och maj i år då han vistades i Rom.

Erik Langemarks-stipendiet har gjorts möjligt genom försäljning av Erik Langemarks konst. Stipendiet kan sökas av arkitekter och bildkonstnärer som ”kan fånga stadens själ i Erik Langemarks anda”. Målet är att stipendiaten ska studera stadsplanering och arkitektur i Karlskrona och i Rom. Stipendiebeloppet är ett basbelopp och ska användas till resa, uppehälle och arbete i Rom. Erik Langemarks resestipendium delas ut av Stadsbudskåren i samarbete med Karlskrona kommun och Konstnärernas Riksorganisation.

27605671366_d5c643823c_k

En av jämförelserna mellan Karlskrona och Rom visar bilder på Tyska kyrkan och Pantheon.

Erik Langemark var konstnär och teckningslärare i Karlskrona. Han var dessutom med och bildade stadsbudskåren 1983. Förra året var det 100 år sedan han föddes och detta firades genom flera utställningar och andra evenemang.

Salje som kvinnoskildrare ämne för nästa årsbok

IMG_2430SALJESÄLLSKAPETS ÅRSMÖTE. Den 21 maj samlades cirka 130 Saljeentusiaster i Jämshög för att hålla årsmöte. Miljökämpen Stefan Edman höll föredrag, men allra först hölls själva årsmötesförhandlingarna, där ordföranden Gustav Fredriksson avslöjade att den kommande årsboken kommer att handla om Sven Edvin Salje som kvinnoskildrare.

IMG_2444

Mats Lindbom blev glad av att få veta att nästa årsbok från Saljesällskapet kommer att ta upp Salje som kvinnoskildrare.

Nyheten väckte anklang i publiken, inte minst hos Mats Lindbom, medlem från Karlskrona, som gratulerade styrelsen till ett bra val av ämne. Han nämnde särskilt skildringen av Tarps Elin i ”Den söker inte sitt”.
Gustav Fredriksson omvaldes till sin post som ordförande i föreningen och inte heller i övrigt var det stora förändringar. Som ny styrelseledamot valdes Leif Håkansson, Karlshamn in. Vidare lämnade Per Hansson sitt uppdrag som kassör i föreningen och han fick en bokpresent som avgångsgåva.

IMG_2434

Leif Håkansson, ny ledamot i styrelsen för Saljesällskapet. Här tillsammans med hustrun Gunnel Håkansson.

Blekinges ymnighetshorn mandelmusslan

12823404_1097259733656325_2458944270353604591_oBlekingemusslan 2016

Regler och anmälan till tävlingen om Blekinges bästa mandelmussla

Deltagare i tävlingen ”Blekingemusslan 2016” måste skicka in en förhandsanmälan med en kort beskrivning, bild, samt namn, på sin mandelmussla.

Dessutom ska den tävlandes namn adress och telefonnummer bifogas.

Förhandsanmälan görs med e-post till: bruksdagen@tigrib.se.

Bidrag kan sändas in mellan 1 mars och 1 maj 2016. Efter anmälningstidens utgång väljs 10 tävlingsbidrag ut, vilka går vidare till final på Bruksmiljödagen lördagen den 4 juni. Där provsmakas och bedöms bakverken av en jury som därefter utser bästa mandelmussla. Vinnaren får den ärofyllda titeln ”Blekingemusslan 2016” samt ett diplom.

Tävlingsbidragen lämnas i tre exemplar till Notarius Publicus på Bruksmiljödagen (ca 8 km norr om Nättraby) den 4 juni senast klockan 10.30. En lista upprättas där bidragen anonymiseras, ges ett nummer samt placeras i likadana kartonger. Den tävlande förblir anonym ända tills juryn fattat sitt beslut.

BRUKSMILJÖDAGEN Lördagen den 4 juni 2016 kl. 11-16, Björkeryds bruk, ca 1 mil norr om Nättraby http://www.bjorkerydsbruk.se Varje delmoment poängsätts mellan 1–5 och det bidrag som sammanlagt fått flest poäng utses till Blekingemusslan 2016. Anmälan till Blekingemusslan 2016

Följande uppgifter måste finnas med i anmälan: • Bidragets namn • Kort beskrivning • Bild • Tävlingsdeltagarens namn • Postadress • Ort • Postnummer • Telefon

Kriterier för bedömning: • Exteriör • Form • Skalets färg • Hur nyskapande är den? • Smakupplevelse • Skalet • Fyllningen • Allmänt intryck Anmälans sändes med e-post till bruksdagen@tigrib.se senast den 1 maj!

Något om Mandelmusslans historia

Mandelmusslan med sin mördegsbåt, med eller utan fyllning – nog tycker vi att den hör hemma i en sydskandinavisk tradition. Den är också förknippad med festliga tillfällen.

Exempelvis beskriver Fritiof Nilsson Piraten hur det alltid åts mandelmusslor vid ett traditionellt gåsagille. Från Skåne rapporteras vid mitten av 1800-talet också att mandelmusslor ingick i de medtagna matvaror (förning) som togs med vid begravningsgillena. Signaturen Lea (Josefina Wettergrund) växte upp i Ronneby och det är sannolikt ett minne därifrån hon beskriver i en novell som bland annat innehåller ett förlovningskalas i ett borgarhem, även det vid mitten av 1800-talet:

Sist kom supén — kl. 8 på slaget. — Köttbullar och gröna bönor, ölost och mandelmusslor med björnbärs-sylt — se der läckerheterna!

Kanske är emellertid den sydskandinaviska proveniensen en synvilla – det är nämligen så att man på andra håll bakar samma kaka, men kallar den “mandelform” eller “sandbakelse” , vilket ju inte låter på långa vägar lika aptitligt. I vilket fall som helst, räknas den ofta till de sju sorters kakor som förr i världen var obligatoriska på kaffebordet.

Hur långt tillbaka man kan följa mandelmusslan är svårt att veta utan omfattande undersökningar. Cajsa Wargs kokbok, som hör hemma i Mälardalen på 1700-talet, har recept på mandelmusslor.

Mandel-Musslor.
Man tager 8 lod smör, och twättar det wäl, at all sältan går bort, 12 lod mandel och några bitter-mandlar ibland, som skalas och stötes wäl med litet watten, at de intet olja sig; men ej så mycket, at det blifwa för mycket wåta; desse stötas hel fina, och sedan 12 lod miöl och 12 lod såcker; alla desse delar arbetas wäl tilhopa; tag så med en liten sked, och stryk tunt in uti mussle-formar, som äro smorde med smör, dock så, at allekrusorne blifwa skylda: baka sedan i ugnen eller tårt-pannan med eld öfwer och under: när musslorna ärogräddade, slås de straxt utur sina former, och medan de då äro warma, läggas de på andra sidan påformen, til des de swalna, så behålla de sin skapnad; man kan ock kafla ut denna deg hel tunn, och skäraden i hwad façon man behagar; men när det är warmt, skal man lägga dem öfwer något, at de kunnakramas. Samma deg kan ock på lika sätt gräddas uti munk-pannan.
Brända Mandel-Musslor.
Hacka et halft skålpund skållad mandel hel fin, och blanda honom med et halft skålpund rifwit såcker, sättnågot smör på elden, som wäl skiras ifrån saltet, och häll en del af det skrida smöret uti en annan panna,som sättes på elden, lägg såckret och mandelen deruti, lät det wäl brynas, och häll mer smör uppå när dettorkar in: då det är nog, så wisar det sig, at smöret skiljer sig sjelf, då mandel-blandningen är hel seg; denlägges då i hast i mussel-formarne, hwilka förut äro smorde med skirt smör, och tryckes straxt til medden andra formen, på det sättet, at den ena lägges då uti den andra, så äro de färdige.

En förutsättning för mandelmusslan är förstås sockerbagarekonsten. Socker var länge en utpräglad lyxprodukt, så även om man kan hitta uppgifter om sockerbagare redan på medeltiden så var deras produkter knappast i var mans mun. I Malmö utfärdades den första skråordningen för sockerbagare som vi känner till år 1495.

Då Socker-Bagare Societeten bildades i Stockholm år 1767 var de vanligaste produkterna konfekt, bärsirap, sylter och glass samt bakverk som mandelsprits, mandelspån, bisquier, mandelformar, mandelstrutar, mandeltårtor, krokaner, färska och torra maränger m m. De bakverk som här kallas mandelformar torde vara identiska med våra mandelmusslor.

Ett skäl till att mandelmusslorna var populära på 1800-talet kan vara att de inte krävde att man hade köpt nymodigheten järnspis, utan de kunde bakas i de stora brödugnarna. Formarna ställdes in i den eftervärme som var kvar när matbrödet hade tagits ut. De blev alltså ett mycket energisnålt alternativ långt innan begreppet var uppfunnet.

Notis i Aftonbladet från juli år 2004

Gränum, Blekinge
När: 8 juli kl 14–15 samt från kl 19.
Vad: På eftermiddagen dukas ett traditionellt kaffebord upp i hembygdsgården med sju sorters kakor – mandelmusslor och ungkarlar är givna. På kvällen blir det kaffe och stenkakor spelade på 78-varvs grammofon. Men även ätbara kakor serveras.

En undersökning inför julen 2014 gav vid handen att sydsvenskarna fortfarande håller mandelmusslan högt i kurs, tillsammans med klenäter slår den ut praliner och marsipan på julbordet. Så nog lever mandelmusslan än!

Vem är godset Johannishus uppkallat efter?

21333764029_1e4f5f53fd_zKommentar till skriften ”Blekinges byggnadsminnen”

Det är alltid lika spännande att följa utgivningen av en tryckt skrift. Länsstyrelsens ”Blekinges byggnadsminnen”, som jag fick hedersuppdraget att vara redaktör och huvudfotograf för, har fått många lovord och jag hoppas att det blir många utflykter framöver där blekingebor och andra njuter av våra vackra byggnader och kanske  ännu mer än annars ”ser” vilka skatter vi har mitt framför oss. 

Häromdagen fick jag en fråga om en hypotes som jag framför i notisen om Johannishus slott, nämligen att det är namngivet efter den första Hans Wachtmeister. Så här svarade jag:

När det gäller Johannishus, så pratade jag med nuvarande huvudmannen Hans G Wachtmeister under arbetets gång och han höll med mig om min hypotes att namnet kom av Johannis, Johannes som en längre variant av Hans. Hans G Wachtmeister är väl påläst om sin egen släkt och herresätets historia. Om jag nu minns rätt utan att ha tillgång till de skrifter jag satt med när jag författade texten, så gjordes en särskild framställan av den dåvarande huvudmannen någonstans i mitten av 1700-talet att få byta namn på godset. Då hade den Hans Wachtmeister som först hade förvärvat godset varit död i flera decennier.  Det hette alltså aldrig Johannishus formellt under de första 60-70 åren i Wachtmeisters ägo. Vad man sade informellt vet vi förstås inte.

”Den förste Hans” är tyvärr när jag tänker efter en något luddig bestämning eftersom släkten i Sverige börjar med farfadern till den Hans som var amiralgeneral och som var den förste Wachtmeister på Johannishus. När jag skrev, tänkte jag faktiskt inte på denne första ”svenska” Wachtmeister, men det är inte riktigt tydligt i texten. I min tanke var det den förste Hans W på Johannishus som borde vara den som apostroferades med denna attribution några decennier efter hans död 1714. Självklart kan man tänka sig att det skulle syfta på någon tidigare, eller någon senare Hans, men han var väl den mest namnkunnige. Det skulle naturligtvis vara trevligt att veta säkert, men det krävs nog en del arkivsökande för att bli säker, eller i sämsta fall att komma underfund om att vi aldrig kommer att veta!

God Jul önskar Lönnbom media – i samarbete med Länsstyrelsen!

Ingemar Lönnbom signerar. Foto Ola Hallqvist.

Ingemar Lönnbom signerar. Foto Ola Hallqvist.

Blekinges byggnadsminnen har fått sin egen skrift.

En 144 sidors skrift om Blekinges alla enskilda byggnadsminnen lämnade tryckpressarna strax före jul. Varje byggnadsminne får en kort presentation och visas också i bild. Det är Länsstyrelsen Blekinge som har tagit fram skriften, layouten är gjord av Hans Andersson, Froarp. För text och större delen av bildmaterialet står Lönnbom media.

Visste du det här: Harry Martinson har inte bara gått i skola i Alltidhult, han har också suttit i häkte i Karlskrona. Det var starka kvinnor som styrde såväl Grevagården i Karlskrona som Forneboda i Kyrkhult. Tingshuset i Sölvesborg är världsberömt i arkitektkretsar. På konstnären Thure S Wahlströms hus i Karlshamn finns en vindflöjel som hans son en gång slöjdade. Om något av detta är nyheter för dig, kan jag rekommendera att läsa ”Blekinges byggnadsminnen”.

Det finns många intressanta hus i Blekinge. En del av dem har fått status som kulturhistoriska minnesmärken och har fått en bronsplatta fastskruvad på fasaden. Skriften ”Blekinges byggnadsminnen” lyfter fram just dessa byggnaders historia och sätter in dem i ett sammanhang. Den som vill göra utflykter och titta på byggnadsminnena kan i faktarutorna snabbt få reda på om de är privata, eller om det finns en chans att komma in och även se interiören.

byggnadsminnen - 1Det har varit mycket roligt och lärorikt att resa runt och besöka dessa konkreta påminnelser om vår kulturhistoria. Jag har blivit väl mottagen överallt och träffat många eldsjälar som antagligen skulle vårda sina vackra hus lika hängivet även utan bronsplattan på väggen. Förteckningen över Blekinges byggnadsminnen innehåller allt från backstugor och fattighus till slott och herrgårdar. Som skribent och fotograf har jag haft nöjet att samarbeta med den skicklige layoutaren Hans Andersson, som har sporrat mig genom glada tillrop men också värdefulla tips exempelvis om vad som krävs av en bra bild.

Jag hoppas nu att skriften får den spridning den förtjänar, inte för att jag har skrivit den, utan för att innehållet förhoppningsvis är intressant. Länsstyrelsen tar inte betalt för skriften, utan delar ut den till alla som vill ha den och den kommer att finnas exempelvis på turistbyråerna i länet. Själv kommer jag att erbjuda föreläsning och berätta om arbetet och om de vackra och intressanta byggnaderna runt om i Blekinge.

Ingemar Lönnbom

Dags att ladda för berättarkaféet om Erik Langemark

Många ville titta på Erik Langemarks porträtt av elever.

Många ville titta på Erik Langemarks porträtt av elever.

Den 10 oktober var det premiär för Blekinge museums och Föreningen Gamla Carlskronas minnesutställning om konstnären och karlskronaskildraren Erik Langemark. Hörsalen, där utställningen har satts upp, fylldes av förväntansfulla besökare.

Langemarks jubileumsår går mot sitt slut, men det är fortfarande flera aktiviteter på gång. Ett exempel är det berättarkafé som museet och Gamla Carlskrona kommer att anordna den 7 november klockan 14.00. Dit är alla välkomna som minns Erik Langemark eller som vill lyssna på berättelser om honom. Redan den 28 oktober anordnas dessutom en fotokväll, där museet önskar hjälp från allmänheten. Langemarks stora fotosamling innehåller en mängd bilder som saknar beskrivning. Alla som tror att de kan hjälpa till med identifiering av platser och personer är varmt välkomna till Blekinge museums bibliotek i Grevagården.

Det har sagts att knappast någon konstnär har betytt så mycket för Karlskrona och att inte heller Karlskrona har betytt så mycket för någon annan konstnär. Erik Langemark sysslade ständigt med att i bild dokumentera staden. Han skrev om den, han agerade för att bevara värdefulla stadsmiljöer och han mötte generationer av elever i teckningssalen på Läroverket, senare Chapmanskolan.

I utställningen visas delar av den gåva familjen skänkt till Blekinge museum bestående av konstverk, fotografier och arkivmaterial. Några målningar och teckningar är till salu och alla intäkter från denna försäljning kommer att tillfalla Erik Langemarks konstfond. Ett lotteri arrangeras också.

Mingelbilder från invigningen av utställningen:

Många ville titta på Erik Langemarks porträtt av elever.

Många ville titta på Erik Langemarks porträtt av elever.

IMG_9514

Birgitta Möller och Rolf Andersson framför en skiss av Erik Langemark.

IMG_9550

KG Svenson och Barbro Ingemansson samt Birgitta Svenson.

IMG_9558

Göran Mårtensson, ordförande i Gamla Carlskrona och Jonas Eckerbom, fotoantikvarie på Blekinge museum.

IMG_9565

Blekinge museums tidigare chef Tullan Gunér, nuvarande chefen Marcus Sandekjer och museets informationsansvariga Susanne Ström.

IMG_9577

Bo Löfvendahl och Olle Melin.

Blekinge på Bok- och biblioteksmässan 2015

Philip Thorsholen, Petra Nordin och Dixi Wejdell från Brinellgymnasiet i Nässjö fick en dag på Bokmässan tack vare Harry Martinson-sällskapet.

Philip Thorsholen, Petra Nordin och Dixi Wejdell från Brinellgymnasiet i Nässjö fick en dag på Bokmässan tack vare Harry Martinson-sällskapet. Ungdomarna introducerades av sällskapets ordförande Åke Widfeldt.

Det kan vara en synvilla, men nog verkar det som om Blekinges närvaro på Bokmässan i Göteborg minskat under senare år. Den tydligaste Blekinge-anknytningen har förstås Salje- och Harry Martinson-sällskapen, utöver dem finns det några nu levande författare som syns och hörs.

Två av de blekingeanknytna författarna som deltog på mässan är Katarina Mazetti (Karlskrona) och Patrik Lundberg (Sölvesborg). De framträdde vid ett arrangemang genomfört av Sveriges Författarförbund. Där beskrev de båda hur de har hotats på olika sätt på grund av vad de har skrivit. Detta har jag skrivit om tidigare här på bloggen.

Gunnel Carlsson har egen scen

Trädgårdsmästardottern från Asarum numera boende i Skåne, Gunnel Carlsson, är mycket aktiv som författare och som TV-personlighet med mera. Hon hade i vanlig ordning en egen scen på Bokmässan, där hon tog emot intressanta gäster med anknytning till trädgårdskonst och odling. Hon avslöjade för den som skriver dessa rader att hon gärna skulle skriva en bok med motiv från den egna barndomen i handelsträdgården i Asarum. Vi hoppas att hon får möjlighet att fullfölja den drömmen.

Gustav Fredriksson, ordförande i Saljesällskapet och Nils-Ingmar Thorell, Ronneby, förste vice ordförande i Studieförbundet Vuxenskolan.

Gustav Fredriksson, ordförande i Saljesällskapet och Nils-Ingmar Thorell, Ronneby, förste vice ordförande i Studieförbundet Vuxenskolan.

Kalmarförfattare fick Vuxenskolans pris av Nils Ingmar Thorell

Nils-Ingmar Thorell, ledande kommunalpolitiker från Ronneby, var på mässan och representerade där Studieförbundet Vuxenskolan i egenskap av dess förste vice ordförande. Som sådan delade han ut årets upplaga av Studieförbundet Vuxenskolans. Det blev en sydost-svensk som vann, nämligen Tove Folkesson som vuxit upp i Kalmar. Hon fick priset för romanen Sund som ”pricksäkert beskriver en ung kvinnas sökande efter sitt kall och strävan efter att finna sig själv i det tidiga vuxenlivet”. I motiveringen hyllar Studieförbundet Vuxenskolan också Folkessons ”målande landskapsskildringar och personporträtt befriade från landsbygdsromantik”.

– I mitt skrivande har jag velat lyssna på, lära känna och förstå röster som oftast inte hörs i offentligheten. Att bli uppmärksammad för skildringen av modern landsbygd känns oväntat, viktigt och rörande. Jag har tillbringat många timmar i ett särskilt kök på landet och skulle helst vilja skicka priset till de som bor där, säger Tove Folkesson i en kommentar.

Vinnaren av Studieförbundet Vuxenskolans författarpris ska spegla nutidens landsbygd och vara i början av sin karriär. Prissumman är 50 000 kronor. Bland tidigare års vinnare finns till exempel Gertrud Hellbrand, Carin Hjulström och Ronnie Sandahl.

Hantverksmästarna i Karlshamn av Rose-Marie Söderström var nära att bli årets hembygdsbok.

Hantverksmästarna i Karlshamn av Rose-Marie Söderström var nära att bli årets hembygdsbok.

Nära att bli Årets hembygdsbok

En blekingebok var i år nominerad till priset Årets hembygdsbok. Sveriges hembygdsförbund delar ut priset som ges till en bok som på ett föredömligt sätt levandegör det lokala kulturarvet och som givits ut under föregående år. Priset har funnits i fyra år.

I Blekinge ger hembygdsföreningarna varje år ut runt 30 skrifter som på olika sätt berättar om lokalsamhällenas människor, miljöer och utveckling under olika tidsepoker. Motsvarande siffra för hela landet är över 1 300 skrifter.

I år är hade 14 böcker nominerats till Årets hembygdsbok och en av dem var Hantverksmästarna i det gamla Karlshamn av Rose-Marie Söderström. Den är slutresultatet av flera års forskningsarbete i ämnet. Fotografen Hans-Peter Bloom, grafiske formgivaren Hans Andersson och projektledaren Bengt-Göran Welander har hjälpt till. Boken gavs ut förra året av Karlshamns museum. Även här gick priset så att säga till Kalmar, eftersom den segrande boken heter Kalmar lexikon och har getts ut av Kalmar stads hembygdsförening.

Kim hjälper andra skriva

Författaren Kim Kimselius från Eringsboda har under senare år generöst börjat dela med sig av tips till alla unga människor som själva vill bli författare. Hon driver en blogg med det syftet och på Bokmässan genomförde hon tillsammans med två andra författare ett seminarium. Dessutom har hennes förlag, Roslagstext, egen monter på bokmässan, där hon tillsammans med maken Jan Kimselius hälsar alla fans, gamla och nya som kommer för att köpa hennes senaste böcker.

Stark Blekingeanknytning har förstås de båda litterära sällskap som har bildats kring Sven Edvin Salje och Harry Martinson, båda födda i Jämshög. De delar sedan många år en monter på mässan. En av Saljesällskapets verkliga slitvargar är Birger Johnsson, före detta folkhögskolelärare, som deltagit med liv och lust på bokmässan i åtminstone 15 år. Även i år höll han föredrag om Salje: Flykten som tema i Saljes romaner. I övrigt är det framför allt sällskapets ordförande Gustav Fredriksson som tillbringar mycket tid i montern, där det också blir möjlighet att planera för kommande Nässelfrossa (kulturveckan i Olofström) tillsammans med kollegan i Harry Martinson-sällskapet, Åke Widfeldt.

Ny årsbok från Harry Martinson-sällskapet

Harry Martinson-sällskapet fick i år precis fram sin nya årsbok till mässan. Den heter Månader med Harry Martinson och är en samling korta kommentarer till olika Harry Martinson-texter. Sådana kommentarer har under många år publicerats på sällskapets hemsida, nu kommer de alltså tryckta på papper.

Även Harry Martinson-sällskapet anordnar föredrag av olika slag. Man har också resurser till en särskild ungdomssatsning, som bland annat går ut på att bjuda ungdomar med Martinson- och litteraturintresse på en dags vistelse på mässan. Fem gymnasiestuderande fick i år möjlighet att ta del av Bokmässans enorma utbud och Martinson-sällskapets verksamhet.

Knut Larsson, som har gjort en serieversion av Harry Martinsons Aniara.

Knut Larsson, som har gjort en serieversion av Harry Martinsons Aniara.

Succé för Aniara i serieform

Harry Martinsons Aniara har nyligen kommit ut i serieformat. Det är tecknaren Knut Larsson som gjort sin egen tolkning av rymdeposet från 1956. Denna bok sålde slut redan efter två dagar på mässan!
Knut Larssons egen
förklaring till det stora intresset för hans seriebok är att han själv redan är välkänd som serieskapare och har en trogen läsekrets, att han dessutom nu når ut till sciencefiction-fantaster och kanske också till dem som tycker om Harry Martinson.
Knut Larsson läste Aniara redan för tio år sedan och fascinerades direkt av Martinsons berättelse. Han är idag glad för att det ändå dröjde ett antal år innan han kunde ge sig i kast med Aniara. Som bekant hade Erik Lindegren besvär med att skala ner de över hundra sångerna till en hanterbar opera 1959. Han talade om att koka ner en oxe till en buljongtärning. Knut Larsson säger lite skämtsamt att han har gjort Aniara till ett tuggummi.
Han verkar nästan omtumlad av framgången – och samma intryck ger förlaget Kartago, som alltså inte hade lyckats få fram tillräckligt många exemplar av serieboken för att kunna möta efterfrågan på mässan.
Knut Larsson tror att många fler nu också kommer att läsa originalet. Han berättar att det är vanligt att serieläsarna gärna vill ta del av inspirationskällan för att på så sätt själva göra en bedömning av hur bra en tolkning är.
Aniara i original finns nu bara som pocket, men inte ens den fanns att köpa på Bokmässan i år. Knut Larsson instämmer i Harry Martinson-sällskapets uppmaning att åter trycka original-Aniara så att den finns tillgänglig.

(Ovanstående text har till stora delar även publicerats i tidningen Bas Blekinge)

 

Byggnadsminne 45 Lindströmska gården

Just nu arbetar jag mycket med en broschyr som kommer ut om några månader och som handlar om Blekinges många byggnadsminnen. Det är en mycket lärorik arbetsuppgift. Ett av byggnadsminnena är Lindströmska gården i Karlskrona. I länsstyrelsens förteckning har den nummer 45. Sveriges Television intervjuade för en tid sedan Ivar Wenster som bland mycket annat är bebyggelsehistorisk konsult. Titta gärna på det trevliga reportaget! (Kommer att vara möjligt att se fram till sommaren 2016)