Kategori: Byggnadsminnen
Radioprogram om Listers härads tingshus
Rasmus Renglins utställning kopplar Karlskrona med den eviga staden
Arkitekten och Langemarks-stipendiaten Rasmus Renglin i samband med öppnandet av hans utställning på Blekinge museum den 11 juni 2016.
Rom, den eviga staden, har naturligtvis stått som föredöme för åtskilliga nyanlagda städer runt om i Europa. I Karlskrona finns mycket kvar av den inspiration som olika arkitekter och stadsplanerare har känt och konkretiserat genom århundradena. Just nu pågår en utställning som visar på några av kopplingarna mellan de båda städerna i var sin del av en kontinent. Det är arkitekten Rasmus Renglin som förra året mottog Erik Langemarks-stipendiet för att kunna resa till Rom och där idka studier i ämnet.
Utställningen invigdes den 11 juni på Blekinge museum och ger på sju skärmar olika bilder av Rom (teckningar av Rasmus Renglin) och Karlskrona (foton). Eftersom arkitekten är en synnerligen begåvad tecknare, blir det hela mycket njutbart. Dessutom kan man ta del av fakta och intryck från resan genom att Rasmus Renglin har talat in en ljudguide som besökarna kan ta del av. Vid invigningen talade han själv efter en introduktion av museets Christina Berup.
Ur Rasmus Renglins skissbok från april och maj i år då han vistades i Rom.
Erik Langemarks-stipendiet har gjorts möjligt genom försäljning av Erik Langemarks konst. Stipendiet kan sökas av arkitekter och bildkonstnärer som ”kan fånga stadens själ i Erik Langemarks anda”. Målet är att stipendiaten ska studera stadsplanering och arkitektur i Karlskrona och i Rom. Stipendiebeloppet är ett basbelopp och ska användas till resa, uppehälle och arbete i Rom. Erik Langemarks resestipendium delas ut av Stadsbudskåren i samarbete med Karlskrona kommun och Konstnärernas Riksorganisation.
En av jämförelserna mellan Karlskrona och Rom visar bilder på Tyska kyrkan och Pantheon.
Erik Langemark var konstnär och teckningslärare i Karlskrona. Han var dessutom med och bildade stadsbudskåren 1983. Förra året var det 100 år sedan han föddes och detta firades genom flera utställningar och andra evenemang.
Vem är godset Johannishus uppkallat efter?
Kommentar till skriften ”Blekinges byggnadsminnen”
Det är alltid lika spännande att följa utgivningen av en tryckt skrift. Länsstyrelsens ”Blekinges byggnadsminnen”, som jag fick hedersuppdraget att vara redaktör och huvudfotograf för, har fått många lovord och jag hoppas att det blir många utflykter framöver där blekingebor och andra njuter av våra vackra byggnader och kanske ännu mer än annars ”ser” vilka skatter vi har mitt framför oss.
Häromdagen fick jag en fråga om en hypotes som jag framför i notisen om Johannishus slott, nämligen att det är namngivet efter den första Hans Wachtmeister. Så här svarade jag:
När det gäller Johannishus, så pratade jag med nuvarande huvudmannen Hans G Wachtmeister under arbetets gång och han höll med mig om min hypotes att namnet kom av Johannis, Johannes som en längre variant av Hans. Hans G Wachtmeister är väl påläst om sin egen släkt och herresätets historia. Om jag nu minns rätt utan att ha tillgång till de skrifter jag satt med när jag författade texten, så gjordes en särskild framställan av den dåvarande huvudmannen någonstans i mitten av 1700-talet att få byta namn på godset. Då hade den Hans Wachtmeister som först hade förvärvat godset varit död i flera decennier. Det hette alltså aldrig Johannishus formellt under de första 60-70 åren i Wachtmeisters ägo. Vad man sade informellt vet vi förstås inte.
”Den förste Hans” är tyvärr när jag tänker efter en något luddig bestämning eftersom släkten i Sverige börjar med farfadern till den Hans som var amiralgeneral och som var den förste Wachtmeister på Johannishus. När jag skrev, tänkte jag faktiskt inte på denne första ”svenska” Wachtmeister, men det är inte riktigt tydligt i texten. I min tanke var det den förste Hans W på Johannishus som borde vara den som apostroferades med denna attribution några decennier efter hans död 1714. Självklart kan man tänka sig att det skulle syfta på någon tidigare, eller någon senare Hans, men han var väl den mest namnkunnige. Det skulle naturligtvis vara trevligt att veta säkert, men det krävs nog en del arkivsökande för att bli säker, eller i sämsta fall att komma underfund om att vi aldrig kommer att veta!
God Jul önskar Lönnbom media – i samarbete med Länsstyrelsen!
Ingemar Lönnbom signerar. Foto Ola Hallqvist.
Blekinges byggnadsminnen har fått sin egen skrift.
En 144 sidors skrift om Blekinges alla enskilda byggnadsminnen lämnade tryckpressarna strax före jul. Varje byggnadsminne får en kort presentation och visas också i bild. Det är Länsstyrelsen Blekinge som har tagit fram skriften, layouten är gjord av Hans Andersson, Froarp. För text och större delen av bildmaterialet står Lönnbom media.
Visste du det här: Harry Martinson har inte bara gått i skola i Alltidhult, han har också suttit i häkte i Karlskrona. Det var starka kvinnor som styrde såväl Grevagården i Karlskrona som Forneboda i Kyrkhult. Tingshuset i Sölvesborg är världsberömt i arkitektkretsar. På konstnären Thure S Wahlströms hus i Karlshamn finns en vindflöjel som hans son en gång slöjdade. Om något av detta är nyheter för dig, kan jag rekommendera att läsa ”Blekinges byggnadsminnen”.
Det finns många intressanta hus i Blekinge. En del av dem har fått status som kulturhistoriska minnesmärken och har fått en bronsplatta fastskruvad på fasaden. Skriften ”Blekinges byggnadsminnen” lyfter fram just dessa byggnaders historia och sätter in dem i ett sammanhang. Den som vill göra utflykter och titta på byggnadsminnena kan i faktarutorna snabbt få reda på om de är privata, eller om det finns en chans att komma in och även se interiören.
Det har varit mycket roligt och lärorikt att resa runt och besöka dessa konkreta påminnelser om vår kulturhistoria. Jag har blivit väl mottagen överallt och träffat många eldsjälar som antagligen skulle vårda sina vackra hus lika hängivet även utan bronsplattan på väggen. Förteckningen över Blekinges byggnadsminnen innehåller allt från backstugor och fattighus till slott och herrgårdar. Som skribent och fotograf har jag haft nöjet att samarbeta med den skicklige layoutaren Hans Andersson, som har sporrat mig genom glada tillrop men också värdefulla tips exempelvis om vad som krävs av en bra bild.
Jag hoppas nu att skriften får den spridning den förtjänar, inte för att jag har skrivit den, utan för att innehållet förhoppningsvis är intressant. Länsstyrelsen tar inte betalt för skriften, utan delar ut den till alla som vill ha den och den kommer att finnas exempelvis på turistbyråerna i länet. Själv kommer jag att erbjuda föreläsning och berätta om arbetet och om de vackra och intressanta byggnaderna runt om i Blekinge.
Ingemar Lönnbom
Byggnadsminne 45 Lindströmska gården
Just nu arbetar jag mycket med en broschyr som kommer ut om några månader och som handlar om Blekinges många byggnadsminnen. Det är en mycket lärorik arbetsuppgift. Ett av byggnadsminnena är Lindströmska gården i Karlskrona. I länsstyrelsens förteckning har den nummer 45. Sveriges Television intervjuade för en tid sedan Ivar Wenster som bland mycket annat är bebyggelsehistorisk konsult. Titta gärna på det trevliga reportaget! (Kommer att vara möjligt att se fram till sommaren 2016)
Ingemar Lönnbom 