Här kommer du att kunna läsa om Blekinges historia. Du kanske känner till min bok ”Från Danmarks vedbod till Sveriges trädgård” som gavs ut år 2000.

En av världens förnämsta runstenar
finns vid Björketorp väster om Listerby i Blekinge. Den innehåller bland annat
en förbannelse som innebär att den som rubbar stenen kommer att bli homosexuell!

Listerlandet var en gång för länge
sedan ett eget land och räknades inte som en del av Blekinge.

Några av de finaste guldföremålen på Guldrummet på
Historiska museet i Stockholm är från Blekinge. Bland annat en svärdsknapp från
500-talet.

Den första hertigen av Blekinge som vi känner
namnet på var en ”oäkting”. Det var danske kung Valdemar II:s son Knut som
kallades hertig av Blekinge på 1240-talet.

Det finns jord i Blekinge som är så järnhaltig att
den fastnar på magneter. Redan på medeltiden exporterade man järn från länet.

Blekinge tillhörde Sverige under några år så
tidigt som på 1300-talet.

I Avaskär norr om Kristianopel genomfördes ett
internationellt toppmöte år 1451. Danmark och Sverige skulle försonas under
medling av ett sändebud från påven. Det blev fiasko.

2.000 Ronnebybor slaktades av den svenske kungen
Erik XIV och hans soldater 1564. Det var krig mellan Sverige och
Danmark.

Den blivande svenske kung Gustav II Adolf ställde
till blodbad på civila i Kristianopel 1611.

När Blekinge blivit svenskt på 1600-talet
tvångsförflyttades mer än tusen båtsmän från Finland dit. De var så många att
man måste ordna särskilda gudstjänster på finska för dem.

Det gick livat till på begravningarna i Blekinge
förr i tiden. Öl och brännvin i mängd och i kyrkan langades kistan över huvudet
på begravningsdeltagarna (intervju med Kalle Bergman, Karlshamn)

Volvo i Olofström har sitt ursprung i ett järnbruk
som startade redan 1735.

Sölvesborg var på väg att dö ut som stad när
brännvinshantering räddade handeln i början av 1800-talet.

Utvandringen från Blekinge var stor under slutet
av 1800-talet. I Chicago bildade blekingarna ett ”Blekinge Gille”. Standaret
finns fortfarande kvar i Svensk-Amerikanska museet.

En gång gick det järnväg mellan Nättraby och
Eringsboda. Spåret var bara 60 centimeter brett. Ursprungligen var tågen avsedda
att frakta sockerbetor på stora fält i Frankrike