Först vill jag ännu en gång tacka er som läser detta och som var med och räddade Carlskrona Läsesällskaps Bibliothek. Er insats som stöd och hjälp var ovärderlig. För att ge er en rapport om läget just nu har Barbro Ingemansson och jag gjort ett besök i Nordenskjöldska gården, så häng med!

Vi steg in i den välkända byggnaden med stora förväntningar. Ni kan tänka er, Barbro, som var så aktiv när böckerna en gång fick sitt specialbyggda rum, och jag själv, som inte trodde mina ögon när böckerna i mars 2024 packades ner och flyttades till ett mindre lämpligt utrymme. Att nu se böckerna på plats igen var ren glädje, helt i klass med ett VM-guld i fotboll. Ett tag såg det ju ut att vara ungefär lika ouppnåeligt som ett sådant!

Det var känslosamt att se böckerna på plats och hoppingivande att möta den nya föreståndaren för biblioteket, Livia Skåve. Vi fick genast intrycket att här har Karlskrona kommun gjort en perfekt värvning (för att fortsätta med sportmetaforerna). Livia har en gedigen, för att inte säga skräddarsydd, utbildning som ger henne goda möjligheter att utveckla biblioteket som en viktig del av Karlskronas kulturella attraktion. 

Hon grundade med en kandidatexamen med huvudämnet historia, samt kurser i litteraturvetenskap och etnologi. Sedan toppade hon med att bli fil. mag. med ett internationellt masterprogram i tillämpad kulturanalys, inriktat på att använda kulturanalytiska insikter och arbetsformer i samhälle och arbetsliv, genom projektledning, kommunikation och etnografiska metoder.

Vadå, är hon inte bibliotekarie? hör jag någon teaterviska. Nej, men det är nog en fördel eftersom här nog krävs vida vyer och nya idéer för att biblioteket ska kunna bli en kulturinstitution med djup förankring, en som aldrig mer kan komma att flyttas. Det stora arbetet med katalogisering är  väl klart, tack vare Torsten Samzelius’ trägna arbete. Han har förresten fortfarande en roll i sammanhanget, nämligen som närmast outtömlig kunskapskälla!

Det finns såklart fortfarande behov av bibliotekariekompetens men det innebär bara att Livia Skåve kommer att ha nära kontakt med Stadsbibliotekets folk, de bildar en liten arbetsgrupp som kan lösa olika problem som kan dyka upp. Det är också biblioteksavdelningen som även fortsatt har ansvar för katalogiseringen.

Formellt är det kultur- och fritidsnämnden som övergripande ansvarar för samlingen.

Vi som älskar Läsesällskapets Bibliothek hoppas naturligtvis att det ska bli en levande mötesplats för bildningshungriga, bokvänner, forskare och allmänhet i alla åldrar. Det finns hur mycket som helst att göra. Men det vore idiotiskt att tro att den nya verksamheten ska byggas på en dag, eller ens ett år. Livia Skåve har nämligen ytterligare arbetsuppgifter förutom att vara platsansvarig här. Hon arbetar med Världsarvsstaden Karlskrona, tillsammans med världsarvssamordnaren Elena Peverada, och det på cirka två tredjedelar av sin tid. 

Hon har många idéer, men det kommer att behövas en del förberedelser och sedan testande av dessa i praktiken. Under vårt samtal hann vi diskutera både hur man fångar intresset de unga och hur man ska locka forskare att utnyttja denna fantastiska resurs som biblioteket är. 

Nordenskjöldska är i snabb takt på väg att bli ett prestigefullt nav i Världsarvsstaden. I bottenvåningen finns numera stadens turistbyrå. En våning upp har vi ett vigselrum och dessutom på de olika planen kontors- och personalutrymmen för kommunens personal. Allt detta i en byggnad som skiljer sig markant från den gamla porslinsfabriken där många av de kommunala kollegorna i andra förvaltningar sitter.

När blir det då återinvigning av Läsesällskapet? Inga datum är satta, men en gissning är någon gång i september. Vi har ju också en världsarvsfestival i oktober där biblioteket kan komma att spela en roll. Kanske blir det en invigning av hela huset.

Livia Skåve uttrycker att hon är mycket spänd på hur stort intresset blir för det återöppnade biblioteket. Hon tänker sig förstås visningar. Antalet besökare per gång är begränsat och man får som besökare inte fri tillgång till böckerna. 

Hon är också öppen för uppsökande verksamhet, men där är det verkligen svårt att veta hur mycket sådan som behövs och vad den kan ge.

Vi som har följt olika besök på biblioteket vet vilken enorm resurs det är. Torsten Samzelius lyckades för alla författarbesök plocka fram böcker som hade bäring på just den gästande författarens intressen och verksamhet. Många är de svenska författare som har fått en oförglömlig upplevelse i detta litterära finrum som samtidigt är en tidskapsel.

Det finns helt klart en nära koppling och överlappningar mellan Livia Skåves båda uppdrag, biblioteket och världsarvet.

– Historien om när läsesällskapet bildades passar in i berättelsen om världsarvet, säger hon. Vi ser vilka människor som bodde här, varför man skapade sällskapet. Den historien ger en större bild av Världsarvet Karlskrona.

Den 5 juli 2026 firar vi ett radiojubileum i Karlskrona. Då är det nämligen exakt 100 år sedan man för första gången sände från Blekinge till hela landet via den nationella radiokanalen Radiotjänst. För att uppmärksamma detta, genomför Blekinge museum och jag i samarbete med Sveriges Radio Blekinge ett berättarkafé med radiotema. Här följer nu den femte glimten ur en än så länge ganska lite känd historia. Kom gärna till berättarkaféet 5/7 klockan 14 på Blekinge museum och hör mera!

Jag har tidigare berättat om mina försök att spåra ingenjören Einar Segers resor genom hela Sverige, där han demonstrerade det nya radiomediet för (mer eller mindre) imponerade lyssnare. Seger kom från Karlskrona och var som det verkar associerad med radiofirman Radiophon, vilken ägdes av handlanden Nils Svensson i samma stad.

Med början i april 1924 sände man lokal underhållning från en sannolikt ganska enkel studio i Karlskrona. Formellt var det Einar Seger som stod för det nödvändiga tillståndet att sända radio, men Nils Svenssons Radiophon var antagligen sponsor och programverksamheten använde också firmanamnet som namn på radiostationen.

Seger hade ansökt om att få göra experimentsändningar, en ansökan som efter remissvar från telegrafstyrelsen, marinförvaltningen och chefen för marinstaben samt generalstaben gick igenom. Beslutet är daterat 22 juni 1923.

Einar Seger var sedan hallåman och programansvarig.

Utvecklingen gick snabbt och den 1 januari 1925 började Radiotjänst sina riksomfattande sändningar från Stockholm. Därmed fick Sverige i realiteten ett radiomonopol som skulle komma att vara i mer än 60 år. Lokala frifräsare kunde därmed inte längre hålla på med det som långt senare skulle kallas piratradio.

Utan att veta säkert, är jag övertygad om att monopolet knäckte experimentet ”Radiophon” i Karlskrona. Flera tidningar noterade lakoniskt i slutet av april 1926: ”…handlanden Nils Svensson och hans firmor Radiophon och Nils Svenssons musikimport, Karlskrona, inställt betalningarna.”

Begreppet ”radioamatör”, som före monopolet kunde betyda en person som sänder radioprogram, kom nu att i stället beteckna en person som kommunicerade med andra via radio. Rundradio var det bara staten, eller rättare sagt det licensfinansierade Radiotjänst, som skulle hålla på med.

Den 5 juli 2026 firar vi ett radiojubileum i Karlskrona. Då är det nämligen exakt 100 år sedan man för första gången sände från Blekinge till hela landet via den nationella radiokanalen Radiotjänst. För att uppmärksamma detta, genomför Blekinge museum och jag i samarbete med Sveriges Radio Blekinge ett berättarkafé med radiotema. Här följer nu den fjärde glimten ur en än så länge ganska lite känd historia. Kom gärna till berättarkaféet 5/7 klockan 14 på Blekinge museum och hör mera!

Radiolyssnarna i Karlskrona hade det inte lätt i början. Den stora och för sin tid effektstarka militära radiostationen, Karlskrona radio, störde mottagningen av konserter, föredrag och nyhetssändningar. Enligt en av radiopionjärerna, Einar Seger, behövdes en radio med tre elektronrör för att kunna få bra kontinuerligt ljud.

En trerörs apparat var inte billig, den kunde kosta 195 kronor, vilket motsvarar cirka 7 000 kronor i dagens värde om man räknar på hur mycket lönerna har förändrats sedan dess. Det fanns underofficerare som tjänade cirka 200 kronor i månaden, så man fick nog ta av sparpengarna om man ville lyssna på Berlin och London.

Utbudet på svenska hade blivit avsevärt förbättrat 1925, då Radiotjänst, nuvarande Sveriges Radio, inledde sina sändningar. Det var alltså inte helt lätt att ta del av de nya programmen om man bodde i Blekinge.

Det började emellertid ljusna betydligt under 1926, eftersom där tillkom en relästation i Karlskrona under sommaren. En sådan tog emot och vidarebefordrade Stockholmsprogrammet så att folk med lite enklare apparater skulle kunna få in Radiotjänst.

Den 5 juli invigdes den nya stationen av landshövding Sven Hagströmer. Kanske såg det ut och lät som i den här korta filmen!

Vad landshövding Hagströmer sade mera och vad i övrigt som sändes ut under detta pionjärprogram får du veta om du kommer till Blekinge museum den 5 juli.

Den 5 juli 2026 firar vi ett radiojubileum i Karlskrona. Då är det nämligen exakt 100 år sedan man för första gången sände från Blekinge till hela landet. För att uppmärksamma detta, genomför Blekinge museum och jag i samarbete med Sveriges Radio Blekinge ett berättarkafé med radiotema. Här i bloggen kommer jag att ge några glimtar ur en än så länge ganska lite känd historia. Kom gärna till berättarkaféet 5/7 klockan 14 på Blekinge museum!

Rundradio kallades den, nyheten som svepte över världen i början av 1920-talet. Den var det som vi i dag lyssnar på i våra radioapparater, alltså program för nytta och nöje. Till en början var de alltid direktsända, först så småningom hittade man på teknik för att kunna spela in.

Radio hade redan funnits ett par decennier, då mest som radiotelegrafi, ett sätt att kommunicera som innebar en revolution inte minst till havs. Fraktfartyg och örlogsfartyg kunde nu få kontakt med hemländer och kommandocentraler. Fartygskatastrofen Titanic hade sannolikt blivit ännu värre om inte möjligheten att tillkalla hjälp via radiotelegrafi hade funnits då, i april år 1912.

De första radioprogrammen riktade sig av naturliga skäl till fartygsbesättningar på Atlanten, de som hade mottagare och kunde lyssna. Läs gärna om det första radioprogrammet, julafton 1906 HÄR.

I Karlskrona inrättade marinen en så kallad gnist-station år 1909, detta för att hålla kontakt med flottans fartyg. Så småningom fick även allmänheten skicka telegram via Karlskrona Radio som den hette från 1922. Läs gärna mera HÄR.

Nästa del av radiohistorien kommer att handla om en radiopionjär från Karlskrona som reste land och rike runt för att väcka entusiasm för det nya mediet.

Ett glatt möte med kammarmusikfestivalens grundare Berth Nilsson. Den här gången promenerade vi runt Stumholmen i Karlskrona där flera av årets konserter och övriga program kommer att genomföras. Det är omöjligt att inte bli intresserad när han berättar om årets program och dess artister.

Kolla in hela programmet här: www.lyckafestival.com

Nyss kom programbladet för Berättarfest 2026 ut. Evenemanget börjar officiellt den 28 juni och pågår en dryg vecka. Söndagen den 5 juli deltar jag i ett berättarkafé med radiotema. Just den dagen är det exakt 100 år sedan den första radioutsändningen genomfördes från Karlskrona till hela Sveriges land! Under detta jubileum kommer vi att låta dig som radiolyssnare och medverkande i radio att berätta radiominnen.

Jag har hittat hela det första radioprogrammet beskrivet i text, inklusive manus till de talade inslagen. Det blir en av programpunkterna på detta berättarkafé. Dessutom kommer vi att spela upp några exempel på hur radio efter det har låtit i Blekinge, framför allt de första 75 åren. Välkommen till Blekinge museum klockan 14 den 5 juli och berätta dina radiominnen. Inget inträde. Förresten, kom gärna i god tid för Blekinge museum bjuder på en lätt fika för att berättandet ska komma igång på riktigt!

Så välkommen att delta med just dina roliga, sorgliga, engagerande radiominnen från din del av de hundra åren med radio i Blekinge!

Tack till Blekinge museum för generöst värdskap och samverkan och för vänligt samarbete med Sveriges Radio Blekinge!

Du känner väl till Berättelser under eken, paraplyorganisationen för privatpersoner, föreningar och företag som vill värna det muntliga berättandet?

Berättarfest 2026 inleds med publiksuccén ”Tror du vi ljuger?” 28 juni, där fem illmariga berättare försöker lura sina åhörare. Den i publiken som inte blir lurad av någon vinner! Fritt inträde! Kom till Stadsbiblioteket, OBS du måste anmäla dig för att få en gratisbiljett.

www.berattarfest.se

Lönnboms poddradio har släppt ännu en intervju med en journalist som plockar fram minnen från sin tid i yrket. Del tre i serien Murvlar minns är ett samtal med Rolf Larsson, som tillsammans med Thore Rundgren från Malmö var den första radioreportern ute vid U 137 den 28 oktober 1981.

Reportern Rolf Larsson kom i konflikt med ledningen på tidningen Sydöstran och värvades till Radio Blekinge. Han skulle snart få nytta av viss geografisk kunskap om Blekinges östra skärgård när en viss sovjetisk ubåt gick på grund där.

Ett starkt miljöengagemang och tron på öppen och sanningsenlig rapportering – även om politiskt känsliga frågor – det är ett sätt att sammanfatta Rolf Larssons journalistiska profil. Därtill kan läggas en lätt syrlig humor och förmågan att berätta en historia, så har ni en välgrundad anledning att lyssna på den tredje delen i serien Murvlar minns. Här får ni veta hur han tänkte när han såg U 137 på Torrumskär den 28 oktober 1981, men också hur han ser på lokal journalistik. Dessutom berättar han om några spionaffärer som berörde Karlskrona. Personer som nämns i samtalet:

Olof Palme
Erik Persson
Jan-Åke Porseryd
Lasse Möllersten
Ove Joansson
Annacarin Leufstedt
Hans Gustafsson
Torbjörn Sunesson
Tore Rundgren
Rolf Ohlsson
Karl Andersson
Bertil Sturkman
Rolf Lindén
af Klercker
Stig Wennerström

Tidigare avsnitt i serien:

Om länken ovan till samtalet med Rolf Larsson inte fungerar kan du i stället lyssna här:

Det är lätt att begripa om en journalist inte vill kallas murvel, för det är nog från början ett nedsättande uttryck. Men graden av hängivenhet för yrket och för en journalistik som vill gå på djupet kan ingen tvivla på, när det gäller Anja Thorkelsson.

Jag träffade henne första gången för 45 år sedan, då jag kom till Radio Blekinge som nyanställd. Hon var också relativt nyanställd, men lokalradiochefen Jan-Åke Porseryd såg uppenbarligen en potential hos henne och gjorde henne till ansvarig för programverksamheten.

Sedan skapade hon sig en lång karriär, nästan helt inom radiomediet, och avslutade med ett drygt decennium som kanalchef på Sveriges Radio Kalmar. Hon har med andra ord ett brett perspektiv och mycket att berätta. Det blev ett nytt avsnitt i min nya poddserie med erfarna journalister som berättar om sina höjdpunkter! Lyssna gärna!

Här är några av dem som nämns i poddavsnittet:

Monica  Adamsson

Hans Bloom

Erik Fichtelius

Hanna Flyborg

Valerie Geller

Donald Holmgren

Ragnar Jändel

Sigfrid Leander

Jarl Lindahl

Mats Lundegård

Harry Martinson

Bengt Mauritzson

Olof Palme

Gunnel Persson, sedermera Carlson

Göran Persson 

Leif-Göran Persson

Ann-Britt Pettersson, sedermera Ryd-Pettersson

Göran Rosenberg

John Sawatsky

Margareta Skantze

Olle Stenholm 

Pelle Thörnberg

Ingrid Törnqvist

Magnus Åkerlund

OBS: om länken till Lönnboms poddradio inte fungerar, kan du även lyssna direkt här på bloggen!

Den 22 maj 2025 blev en glädjens dag för alla kulturvänner i Karlskrona och för alla vänner av bibliotek och kulturhistoriskt värdefulla tryck. Genom kommunfullmäktiges beslut att återköpa Nordenskjöldska gården blir det möjligt att återställa de 9 000 böckerna och trycken till det specialbyggda biblioteket. Böckerna har nu tillbringat ett drygt år i Stadsbibliotekets källare och vi inväntar nu ett iordningställande av byggnadens inre.

Här kan du lyssna på en inspelning av något som är ganska unikt, nämligen att en enkel medborgare får möjlighet att tala inför den valda församlingen och dessutom få uppleva hur ett medborgarförslag går igenom.

Inte minst glädjande är den totala enighet om återköpet som manifesterades genom att flera ledande politiker gick upp i talarstolen och tackade medborgaren i fråga. En fin dag för demokratin.

Hör Berth Nilsson berätta personligt och utförligt om Lyckå kammarmusikfestival, 29 juni-6 juli. Den här gången är temat orden och musiken. Det blir hela tretton programpunkter. Bland dem finns en nytolkning av Dantes gudomliga komedi. Karin Rehnqvist har äntligen tackat ja till att komma. Akademiledamoten Horace Engdahl kommer att vara ”solist” under en konsert. (Klicka på pilen för att sätta igång klippet)

Vill du läsa mer om festivalen, här är länk till dess hemsida: https://lyckafestival.com/

Berth Nilsson nämner i vårt samtal ett antal personer (levande och döda) som bidrar till festivalen:

Niklas Rådström

Andreas T Olsson

Stina Otterberg Engdahl – hennes bok heter Körlyriska läsningar och kom ut i år

Horace Engdahl

Vilhelmina Ståhlberg

Susanne Demåne

Martin Andersson, BTH

Helena Ek

Peter Jansson

Johannes Landgren

Tomas Tranströmer

Håkan Lennerstad, BTH

Karin Rehnqvist

Emilia Amper

Dan Knagg

Anders Löfberg

Ulla Olsson

Noora Karhuluoma

Michael Waldenby

Några av de verk som kommer att framföras:

Emilia Amper Trio låter så här: