Referat av onsdagskvällens föredrag på Blekinge museum, BILDEN AV BLEKINGE
”BLEKINGE – SVERIGES TRÄDGÅRD” SOM VARUMÄRKE
Roland Gustavsson, professor, och Eva Gustavsson, lektor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, samt Ove Nielsen, ordförande i Bräkne-Hoby trädgårds-förening som representant för trädgårdsföreningarna.

Referatet gjordes i realtid, dvs publicerades samtidigt som föredraget pågick. Ber därför om ursäkt för upprepningar och felaktigheter!

Ove Nielsen från Bräkne Hoby inledde med att säga att det är viktigt att behålla epitetet Sveriges Trädgård, det var inte Selma Lagerlöf utan redan på 1700-talet som begreppet skapades.

Professor Roland Gustavsson: användningen av begreppet hade sin höjdpunkt tidigare. Man kanske vill ha ett nytt varumärke. Men finns möjlighet att återupptäcka ett gammalt begrepp och ge ett nytt innehåll.

Men man ska inte bara arbeta med varumärke, för detta projekt gäller att få föreningar att samarbeta över hela länet och även kommunerna. Det är målet med utvecklingsprojektet.

Professor Roland Gustavsson berättar om projektet som tar upp begreppet Blekinge Sveriges trädgård. Han har nyss talat väl om Seth Nilssons vackra fotobok. Nu visar han bilder från Grevagårdens barockträdgård.

Omgivningarna runt de trädgårdar som finns i Blekinges städer, parkerna, tar inte hänsyn. Hoglands park är ett fantastskt kulturminne med gammal plan. Det berättar Lektor Eva Gustavsson. Vore spännande att få veta mer, samma person som anlade parken hade koppling till dem som anlade Central Park i New York.

Roland Gustavsson säger att människorna är viktiga, inte bara de vackra parkerna. Visar bild på Rosengården i Karlshamn och i bakgrunden Asplunds läroverk med omgivningar. Man har dock tappat trädgårdskänslan i det området. Man kan gå för långt i att dra ner kostnader, säger Gustavsson.

Torget i Ronneby har ändrat karaktär, det var mera växtlighet tidigare.

Det har funnits två ideal som kämpat om herraväldet, dels trädgårdsstaden, men så också det rätlinjiga idealet med raka gator och kvarter.

Idag talar man om landskapsurbanism. När kommer det till Blekinge?

Ronneby har ett unikt läge, gammal dansk stad, typiskt vikingaläge med ån och vattenfallet.

Ronnebyborna har ett genuint ursprungligt stadsläge. Vi ska återupptäcka våra städer och hur de har en resonans med sitt landskap i stället för att ta död på det.

Karlskronas läge är läckert men man måste tänka på det.

Finns en rik landsbygd i Blekinge också. 17- och 1800-talet är det svårt skilja vad som var trädgård, vad som var jordbruk. I Blekinge gick det omlott. Det finns många sätt att använda växter som är typiskt blekingskt, säger Roland Gustavsson. Boafallträdgården visar han bilder från, lövängsmosaik i miniatyr.

Roland Gustavsson påpekar att det finns något mycket genuint i Blekinge. Selma Lagerlöfs gamla beskrivning av Blekinge som en trappa stämmer, det behövs någon som illustrerar detta.

Kulturlandskapet och byggnaderna samspelar på ett annat sätt i Blekinge än i Skåne där man har haft stora herrgårdar. Det finns en mängd aspekter som utmärker Blekinge.

För att tolka den blekingska trädgården behöver man landskapet. Harry Martinson nämns som inspiratör. Wilhelm Smith på konstnärssidan.

Vid Mörrum möter man ett helt annat landskap än det skånska. Visar bild från Silverberget i Ronneby. Bergsryggarna som fortsätter ut i havet i det mosaikliknande landskapet. Enda ögonblicket smörmark, andra ögonblicket impediment. Våldsamma omkastningar i bördighet är typiskt Blekinge.

Idag begår man våld på landskapet med plansprängningar i stället för att ta tillvara de naturliga förutsättningar.

Brunnsanläggningen och parken i Ronneby är en stor tillgång. Flera stora trädgårdsarkitekter har funnits i Blekinge, Flindt och Madelung nämns.

Nels Nelssons trädgård i Bräkne Hoby var en fantastisk trädgård med känsla för rumslighet. Den är raserad, men det finns bilder och den kan till delar återskapas.

Odlingen ska finnas kvar även när man har trädgård i staden. Nytta kan vara vacker, även trädgårdar där man odlar nyttigheter kan vara minst lika vacker som prydnadsträdgårdar. Studenter i Alnarp tycker detta är framtiden, med stadsodling, säger Eva Gustavsson. Tidigare har det varit äldre som har haft kolonilotter.

Trädgården och miljöfrågorna har ganska sent mött varandra, men idag tänder de ungdomen till att hitta nya trädgårdsstilar. Finns koppling till hållbar utveckling. På sätt och vis är detta typiskt Blekinge, säger Roland Gustavsson.

Visar också bild från Bräknecykel – “i Sveriges trädgård”, bra med koppling till fysisk aktivitet.

Sven-Ingvar Andersson, Gunnar Martinsson och Per Friberg, viktiga landskapsarkitekter. Sven-Ingvar övertalades att anlägga trädgården i Ronneby. Blev tillägg till Ronneby brunn som är genuint intressanta, ännu mer än själva kurorten. Men den är nästan okänd!

Vi behöver lära oss att se det som är stort och som finns på hemmaplan. De anläggningar han gjorde är viktiga att uppmärksamma.

Augerums kyrkogård nämns också som ett viktigt exempel som en modern trädgård.

Karön ett fint exempel på att natur och trädgård smälter samman. Visar villa med blåbärsris i stället för gräsmatta.

Bilder på blommande rhododendron i Ronneby brunnspark, mycket vackert och blekingskt!

Trädgård som förädlad natur. Det finns många likheter med kinesiska trädgårdar anlagda från Taismens filosofi. Den synen är den ursprungliga synen på trädgård. Man smög in sitt hus mellan bergshöjderna i stället för att lägga sig på toppen av höjden, berättar Eva Gustavsson.

Det är inte fel att tänka Blekinge – Kina. Det finns likheter. Om man ställer sig i en annan situation får man syn på sig själv!

Piet Oudolf har gjort en anläggning i Sölvesborg, en av världens nu mest omtalade trädgårdsarkitekter.

Upptäck den blekingska trädgården, upptäck det blekingska landskapet! Det är rubriken på sista bilden från Roland och Eva Gustavsson.

Ett utmärkt varumärke om vi gör någonting av det, säger de. Blekinge Sveriges trädgård, ett utvecklingsprojekt i fyra delar.

Vi vill att ni ska vara med i detta projekt, säger Roland Gustavsson. Tackar för uppmärksamheten. Tullan Guner Blekinge museum tackar för den kunniga inblicken i Sveriges trädgård.

Tullan Gunér säger att man ofta säger att det är naturen som lockar turister till Blekinge. Men naturen är det betade kulturlandskapet, man har placerat ut fruktträden i den småskaliga landskapet.

Margareta Skantze vill veta mer om hur projektet är finansierat.

Svar: lantbruksuniversitet är intresserat, men ansökan är inte gjort ännu.

Länsstyrelsen och Region Blekinge har tackat nej för att man vill lansera andra varumärken än Sveriges Trädgård.

Vi hoppas att få stöd regionalt när vi har börjat bygga upp projektet, vi ser att det finns styrka i exempelvis trädgårdsföreningarna. Man ska inte förakta de ideella krafterna, säger Roland och Eva Gustavsson. 

Blekinge, Wales och Bretagne är de andliga landskapen i Europa, sade Harry Martinson, berättar Margaretha Skantze. Kanske ett EU-projekt?

På Bräknecykel i Sveriges trädgård: på cykel upplever man Blekinge som en trädgård. Det är pretentiöst att säga att man är Sveriges trädgård, det kräver rätt marknadsföring.

Det finns redan ett varumärke,det ska man vara rädd om,säger mannen från Bräknecykel.

Nästa vecka: Blekinge präglat av in och utflyttare. Lars Hansson från Emigrantinstitutet och Harry R:son Svensson ska då berätta.