Bilden av Blekinge – ett landskap präglat av in- och utflyttare

Detta är ett direktreferat, som skrevs samtidigt som de två föredragen hölls. Därav felskrivningar och eventuella missuppfattningar. Ber om ursäkt för dem!

Museichefen Tullan Gunér inleder kvällen med att hälsa välkommen. Mellan 30 och 40 personer är här.
Bilden av Blekinge ska prövas och de olika bilderna av Blekinge ska presenteras. Ikväll är det om landskapet präglat av in och utflyttare. Finns anledning fundera på integration, historieskrivning mm.
Lars Hansson, chef vid Emigrantinstitutet. Harry R:son Svensson. Den senare ska inleda med Judiskt liv i örlogsstaden Karlskrona.

Harry Svensson säger att det judiska livet i Karlskrona var något annorlunda mot i andra städer i Sverige.
Harry har sysslat med detta vid sidan om säger han. i somras fick han gehör för sina tankar och forskning om det judiska inslaget i Karlskrona. Den historik som finns stämmer inte med den muntliga traditionen i Karlskrona. Forskning slutade produceras 1924, därefter är det forskare som inte har haft med judarna att göra utan man har bara generaliserat utifrån forskning kring andra städer.
Karlskrona har en annorlunda bild, säger Harry S. Han visar bilder och berättar. Första bilden är ett hus Drottninggatan 48, revs för att ge plats åt verkstadsskolan. Det var mosaiska församlingens hus “det främsta exemplet på barockens byggnadskonst i Karlskrona” skrev Sven Öjvind Swahn 1933.
Judisk närvaro i Sverige Kungligt brev från 1685, Karl XI, vill inte att judar ska få vistas i Stockholm och Sverige. Sverige är ett lutherskt ortodoxt land, identiteten utgår från religionen. Liknande tankar i kyrkolagen, de ska omvändas till kristendom, sägs i lagen från 1686.
Redan 1718 bryter man i Karlskrona mot denna kyrkolag. Amiralitetskonsistoriet i Karlskrona får ett kungligt brev, Judar och turkar ska få utöva sin religion om de gör dem inom lyckta dörrar, de räknas nämligen inte som undersåtar. Karl XII är skyldig judar och turkar stora pengar. Dessa inkvarterades i Karlshamn. En del ville i stället bo i Karlskrona.
Karlskrona är den första plats i landet där det har genomförts judiska och muslimska gudstjänster, år 1718.
1779 vill Gustav III tillåta judisk invandring. Det ska gagna ekonomin. 1780 Fabian Philip som flyttar till Karlskrona via Stockholm. Han blir köpman, jämställd med övriga. men 1782 års judereglemente begränsade friheten delvis.
Philip får stanna i Karlskrona eftersom han ska tillverka segelduk åt flotta. Henrik af Trolle utverkar ett undantag från judereglementet. Man får en segelduksfabrik, tidigare har man tvingats köpa segel från Göteborg.
Judiska kyrkogården, så skrev de själva om den. Det är den äldsta i landet, togs i bruk 1785, men finns gammal grav från 1718. Kvinna som dött i barnsäng. Är sannolikt den äldsta.
Fabian Philip kan ha fått nys om den gamla graven från 1718 och har där fått tillstånd att omgärda den gamla graven med en ny gravplats.
Det gick åt mycket segel, alla fartyg hade ett stort antal segel, 1,5 miljoner kvadratmeter segel bara till Chapmans fartyg.
Strax efter år 1800 visar allt att judarna är integrerade i majoritetssamhället i Karlskrona. De kan köpa stadsgård och så småningom herrgård utanför staden. Rubenska gården köps 1805 (kvarteret Sjöblad).
1811 köper Philip Afvelsgärde, även där ett undantag från lagen. Han blir granne med Carl August Ehrensvärd som är chef för flottan. Det tyder på att han var accepterad.
Hushållningssällskapet. grundades 1814, året därpå är Philip arbetande ledamot i styrelsen. Detta är viktigt varför situationen ser ut som den gör, hushållningssällskapen var viktiga för det dåtida näringslivet.
Philip organiserade fattigvårdsinrättning på Amiralitetsslätten, där skeppsgossekasernen är idag.
594 personer fick arbete i segelduksinrättningen, det var fem procent av Karlskronas befolkning.
Han fick förtjänstmedalj, och 1819 blev han svensk undersåte.
Karikatyrteckning av Fabian Philip inte lik senare års karikatyrer.
De blir svenskar av mosaisk trosbekännelse.
1851 skriver en insändare i en stockholmstidning om den fördragsamhet som fanns mot judar i Karlskrona.
1876 Rubens tobaksfabrik i Karlskrona. Sveriges näst största tobaksfabrik.
1862 trendbrott, då börjar östjudisk invandring till Karlskrona. I majoritet under 1890-talet. Församlingen flyttar från det Rubenska hemmet. 1943 river man den gamla synagogan. Man har flyttat till hantverkarföreningens lokal cirka 1900. Östjudarna ägnar sig åt gårdfarihandel på landsbygden.
I Karlskrona finns många judiska affärer. Särskilt vid Ronnebygatan, Borgmästaregatan och Fiskbron.
Harry Svensson citerar Helene Lööw som är nestor i svensk nazistforskning. Hon skriver att nazisterna hade starkt fäste i Karlskrona. Valresultatet 1934 är det 127 personer som röstar på dem. 1938 är det tio personer i Karlskrona. Bilden är fel, säger Harry.
Det avgörande är utställning 1943 på Blekinge museum. En broderi och dräktutställning, på 13 av 23 sidor i katalogen finns familjen Ruben. Det är dess garderob som dominerar utställningen.
Det har inte funnits en kontinuerlig rasism i 60 år. Det som hände på 1990-talet bör förklaras på annat sätt, säger Harry och polemiserar med Helene Lööw.

Kort paus. Strax börjar Lars Hansson sitt föredrag.
Lars Hansson ska prata om perspektiv, ett globalt perspektiv på Blekinge.
Blekinge har fått ett nytt strategiskt läge efter 1989. Man behöver nu tänka utanför nationalstaternas snäva ramar. Vi har sett stora politiska förändringar. Blekinge är mera av ett centrum i östersjöregionen, liknar hur det var för flera hundra år sedan.
Globalisering är inget nytt. Den har gått i vågor sedan 1400-talet. Ekonomiskt centrum i världen har förskjutits.
Östersjön har varit intressant för stormakterna. Staterna har ofta varit brickor i maktspel.
Blekinge har starkt präglats av havet, havet var kommunikativ länk. Karlskrona med sitt ledande skikt var led av ett östersjöbaserat nätverk som inte var etniskt svenskt.
Med massmigrationsepoken kom många att flytta från Blekinge. över 32 000 till USA från 1852 till 1925. Blev en utpräglad utvandrarbygd. Vi ser omfattande utvandring och arbetsvandringar till Danmark och Tyskland.
Det är ofta en kedjemigration. Till Danmark och Tyskland fanns stor agentverksamhet som värvade utflyttare. Lybeck var centrum för denna handel med svensk arbetskraft. Omfattande utvandring till Bornholm.
Stor invandring från Danmark och Tyskland samtidigt som man flyttade härifrån dit.
Det danska och tyska jordbruket hade stort behov av arbetskraft. Många kvinnor från Blekinge och Kronoberg värvades till Lolland Falster. Även stort behov av tjänstefolk till städerna. Männen arbetade med hantverk, på tegelbruk mm.
1871 strejk vid varvet i Kiel. Där blev svenska arbetare värvade och bildade en svensk stadsdel med baracker. Den svenska kolonin hade skola och ålderdomshem.
Stenhuggare rörde sig mycket över gränserna. De hade ett nordiskt fackförbund. Stenhuggerierna var internationella, tysk företagare på Tjurkö som använde straffångar i stenbrotten. Man exporterade mycket gatsten. Men det krävdes rekrytering av stenhuggare från Tyskland och Italien som fick bättre förutsättningar än de inhemska.
Berättar om Georgio Bizzozero som till och med arbetade i USA en tid.
Emigrantinstitutet tycker att om man tittar på en enskild bransch och hur rörligheten sett ut får man intressanta bilder av migration och integration. Han har själv tittat på finländska immigranter inom pappersindustrin.
Varvsindustrin också viktig i Blekinge. Emigranterna som återvände hem hade kunskaper men också krav – löneläget ökade i takt med att arbetsvandrare återvände hem till Blekinge.
Västblekinge har emigranter spelat stor roll i Olofström, bilindustrin. Man har tagit dit amerikanska experter tidigt. Det fanns amerikanska bilfabriker i Sverige redan tidigt. 1944 många estniska flyktingar till Olofström till stålpressningsaktiebolaget. De flyttade ofta vidare.
Esterna accepterades så småningom, de hade haft högre social position eller bondebakgrund. Många andra grupper i Olofström. Dokumentationsprojekt har nu satt igång i Karlskrona inriktat på migration i Blekinge.
Forskaren Hans Jurgen Schmitts samlingar ska nu tas tillvara systematisera och digtalisera. Brev bilder tidningsartiklar och från stenhuggeriet. Sju personer är sysselsatta med att digitalisera och tillgängliggöra på internet. Möjligt att stimulera utställningar av detta material.
Lars Hansson skulle gärna vilja gå vidare genom att undersöka dem som har stugor i Sverige och kommer från Tyskland. Kanske har de kopplingar till de gamla arbetsvandringarna.
Kunskap om migrationen är nyttig, säger Lars Hansson. Viktiga pusselbitar för tolerans och förståelse i Sverige idag. Viktiga uppgifter i framtiden som kräver samarbete. Dokumentation av internationell migration till och från Blekinge. Arbetsmarknadsprojekt som i Karlskrona även i andra delar av Blekinge. Kursutbud i samarbete med universitet högskolor mm. Initiera nya forskningsprojekt på migration. Produktions av utställningar är ytterligare en del.
Anordna seminarier och workshops är också intressant. Tror att östersjömigrationen kan bli intressant. Migration är inte ett randfenomen utan en central process som har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen!

Frågestund:
Representant för Litorina. Irina Sadakova på folkhögskolan, omfattande samarbete med Emigrantinstitutet på olika plan. Dels projektet och vill utvidga. Nyligen en ansökan om projekt östersjömigration i nutid.
Migrationsfrågorna är mycket aktuella just nu. Lettland förlorade 20 000 invånare efter inträdet i EU. Intressant att ta reda på varför? Många har flyttat till Sverige och Storbritannien. Man vill få fram projekt där detta undersöks.
Harry R:son Svensson pekar på Blekinges och Karlskronas speciella förutsättningar.
Efter 1815 stagnerar Karlskrona, säger Harry. Karlskrona ökar inte alls som resten av landet, trots att det är det mest industrialiserade området i slutet av 1700-talet. Tvärtom hundra år senare.
Diskussion om att svenska ungdomar idag arbetar i Oslo, Norge, samma erfarenheter som gamla tiders utvandrare.
Lars Hansson säger att Karlshamn skulle vara värt ett emigrationsmuseum. Marknadsföringen är redan gjord! Många kommer till Karlshamn och blir förvånade att där inte finns något sådant.
Ingemar Norrlid kommenterar projektet om Karlskrona 2030, vi har i kväll fått Karlskrona belyst i ett internationellt sammanhang. Det finns en kosmopolitiska tradition och potential i Karlskrona. Vi har högskolan, Hyper Island, Marinmuseum etc. Det finns en internationell och kosmopolitiska tradition som vi borde satsa på att utveckla, säger Ingemar Norrlid, tidigare historieprofessor vid högskolan.
Nästa vecka blir det företagandets Blekinge. Tullan Gunér tackar föredragshållarna och publiken. Slut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s