Kategori: Kultur i Blekinge

Därför är kulturen en tillväxtfaktor

BildDet är något djupt provocerande i att Kulturrådet ser de regionala kulturplanerna som ett sätt att skapa arbetstillfällen för dem som är verksamma inom kultursektorn. Som jag ser det är detta ett helt bakvänt sätt att resonera. Alla dessa människor som är verksamma inom kulturen är snarare en outnyttjad resurs som kan göra ännu större nytta i samhället om de får möjlighet. Kulturen är inte ett fält för arbetsmarknadsåtgärder, kulturen är vårt gemensamma minne och skapar visionerna av framtiden.

Mina funderingar kommer efter det sista av fem möten i Blekinges kommuner där Region Blekinge bjudit in alla intresserade att diskutera fram prioriteringar inför den kommande nya kulturplanen. Jag har deltagit vid tre av tillfällena som representant för Sveriges Författarförbund. Förbundet har under senare år fått kämpa hårt för att litteraturen ska få sin rättmätiga plats i samma division som konst, teater, dans och så vidare. Det borde vara självklart: att värna litteraturen och läsandet är helt fundamentalt i ett samhälle där vi ser allt sämre resultat i mätningarna av kvaliteten i skolorna.

Mycket som generellt kan sägas om kulturen är också giltigt för litteraturen. Som detta att vara vårt gemensamma minne. Hur ska vi förstå oss själva om vi inte har en susning om vad som rörde sig ens i våra far- och morföräldrars huvuden. Det slog mig häromdagen att många unga idag inte ens kan läsa ett handskrivet brev från första halvan av 1900-talet, en metafor så god som någon för den minnesförlust som vårt samhälle hotas av. Ja, jag tycker att den är ett hot och att kulturen har en viktig roll att skapa möten mellan generationerna. Vi kan inte ha ett samhälle där unga är rädda för gamla och gamla rädda för unga. Kulturen måste bestå av mångfald, men det fina är att kulturen kan lära oss att vara trygga i detta att vi är olika. Mångfald, olikhet, skillnader är inte ett hot i kulturens värld, de är en förutsättning för skapande och ett utbyte som får oss att växa som människor.

Men kulturen kan också fungera som ett sätt att förstå vad som händer just nu och skapa visioner av framtiden. Jag brukar säga att skrivandet är ett sätt att tänka: under tiden man skriver föds nya tankar och insikter. När man sedan ser sin text, kanske många år efter att den skrevs, kan man som författare bli förvånad: ”skrev jag verkligen det där?”, verket blir på något sätt större än människan, bara vi låter går in i skapandet på allvar, släpper spärrar och låter intuitionen tala.

Det här låter kanske idealistiskt i överkant. Men det viktiga är att när vi låter kulturen få ta plats, talar vi också om för människorna i samhället att de duger, att de är något värda, att deras erfarenheter har betydelse. Jag tror att det leder till större tillit, större trygghet och därmed också ett samhälle som utvecklas bättre. Det finns faktiskt forskning som visar just att tillit är en av de viktigaste tillväxtfaktorerna, om vi nu ska använda ett nationalekonomiskt begrepp.

Vad kom då fram under det sista av de fem mötena mellan Kultur-Blekinge och Region Blekinge? Som vanligt en ganska spretig bukett förslag om prioriteringar, dessutom på olika nivå, från väldigt konkreta till mera övergripande. Glädjande för mig var att en tanke jag fört fram vid tidigare möten, idag kom från en annan grupp, nämligen att vi i Blekinge borde gå samman och skapa en fristad för förföljda kulturarbetare. Om inte enskilda kommuner klarar detta kanske vi kan göra det tillsammans.

Större utbyte, mera kunskap om varandra inom Blekinge – och mera samarbete både geografiskt och mellan olika kulturformer var teman med variationer under kvällens gång. All den kultur som kommer ur det civila samhällets föreningsliv var också uppe till diskussion – hur skapar man förutsättningar när samtidigt det blir allt svårare att locka medlemmar till de traditionella föreningarna?

Lade ni märke till att jag inte skrev ett ord om ”besöksnäring” i den här texten?

Annonser

Art Line lever

Art Lines logotyp.Igår, den 31 mars, avslutades formellt det EU-finansierade Art Line-projektet. Art Lines resultat däremot lever i högsta grad. En 260 sidor tjock katalog som presenterar en stor del av allt det som hände under de drygt tre år som projektet pågått, flera generösa resurser på nätet och ett stort nätverk med konstnärer, utbildnings- och kulturinstitutioner med flera.

För oss som har jobbat med Art Line är det närmast en självklarhet att projektet lever vidare, men det är en kunskap som tål att spridas.

För det första alltså katalogen, som innehåller massor med bilder, artiklar och essäer av mer än 40 författare från konstens och utbildningens värld. I den version av katalogen som ligger på nätet kan man dessutom titta på videor, föreläsningar, dokumentärer och såklart konstverk. Undersök denna skattkista på www.artlinecatalogue.eu.

Det finns dessutom ett nätbaserat galleri med berättelser från länderna runt Östersjön, väl värt ett besök och ett intressant exempel på hur kreativiteten släpptes lös under Art Line-projektet. Dels genom att det egentligen inte alls var meningen att berättelserna skulle få denna centrala roll, i stället skulle de fungera som inspiration för konstnärerna i subprojektet ”Telling the Baltic”, del genom att den ”utställningslokal” som skapats på nätet är så innovativ och bra genomförd: www.ttb.artline-southbaltic.eu

För att få ett snabbt visuellt intryck av Art Lines fantastiska mångfald rekommenderar jag ett besök på projektets Flickr-sida: www.flickr.com/photos/art_line/sets/ Om bilderna används i samband med texter om Art Line och attribueras rätt, är de fria för användning.

Johnny Karlsson 70 år

Johnny002Idag fyller Johnny Karlsson 70 år. Om ni inte gillar förbehållslösa hyllningar och tror att detta ska bli en sådan, sluta läs här. Jag har haft nöjet att träffa Johnny med ojämna mellanrum sedan 20 år och kan utan överdrift säga att de positiva upplevelserna överväger. Det var emellertid en fladdermusinvasion i Karlshamn som startade vår bekantskap.

Det roliga är att detta vårt första möte finns dokumenterat i form av ett för sin tid typiskt nyhetsinslag från Sydost-TV (TV4:s lokala sändningar)

Det är dock inte Johnny som jag ses intervjua här ovan, utan en polisman (vill ni se hela inslaget, klicka på bilden). Men det intressanta är, att Johnny enstämmigt pekades ut som västra Blekinges förnämsta fladdermusexpert. Det stämde säkert. Johnny Karlsson är nämligen kunnig på många områden, vilket kommer att bevisas i denna text.

Emellertid. När Ylva Haasum, då kultursekreterare på landstinget, fick den eminenta idén att återskapa en sedan länge avsomnad arbetsgrupp för Blekingelitteratur hamnade vi båda i denna grupp. Jag satt där på ett mandat som i huvudsak grundade sig på mitt ordförandeskap i Bibliotekets vänner i Karlskrona. Johnny och jag utbildade där en, som jag uppfattar det, fast och varaktig vänskap. Det som gjorde störst intryck på mig var den rätt ovanliga kombinationen av beläsenhet, rörligt intellekt och ett praktiskt sinne, rent av händighet. Detta skulle komma att visa sig komma väl till pass i vårt fortsatta umgänge.

12129478943_d6436e8b52_oPå Johnnys initiativ blev nämligen den främsta följden av litteraturgruppen att Blekinge under några år var förnämligt representerat på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Där ställde vi ut föregående års hela utgivning i och om Blekinge. Ibland var det över 100 böcker som trängdes på utställningshyllorna, som Johnny naturligtvis fixade med hjälp av lite bräder, lister, gummiband (som jag fick av posttanterna i Svenska mässans postkontor) och skruvar. Allt var lågbudget och samtidigt mycket generöst. Vi bjöd på kaffe och härliga äpplen från Ryssbergets solsida, folk trivdes och Johnny Karlsson gick runt som en humoristisk, beläst värdshusvärd i det litterära Blekinges visthusbod. Typ.

En viktig kärna i denna stora, men billiga, Blekingemonter var förstås närvaron av de Blekingefödda stora författarnamnen, Harry Martinson och Sven Edvin Salje. Några år kunde vi också presentera Ragnar Jändel för en i stora delar ovetande publik.

Vi gav också plats åt länets levande författare, de fick utrymme för små program, signeringar, föredrag osv. i Blekingemontern. Författare som aldrig skulle ha haft råd att sätta upp en egen monter på Bok- och bibliotek fick därmed möjlighet att exponera sig och sitt arbete. Detta var en lycklig, men slitsam tid. När vi nuförtiden varje höst ”asar” boklådor till den betydligt mindre Martinson-Salje-montern på bokmässan, förundras vi över att vi orkade den gången. Men Johnny hade ett trick för att hålla sig igång: ”Det är märkligt” sade han ”hur man kan bli uppfriskad bara av att skölja ansiktet med friskt vatten”. Vill ni veta mer och uppleva lite av stämningen under dessa bokmässesejourer, klicka här och titta på mina korta filmer om Bok i Blekinge, som montern kallades.

Johnny001Så har vi förstås haft nöjet att samarbeta i Harry Martinson-sällskapet, där Johnny Karlsson innehar posten som ”räntmästare”. Johnny har den för en penninghushållare den goda egenskapen att han inte ser förvaltandet av sällskapets kassa som ett egenvärde, utan hela tiden tänker på hur pengarna ska användas för att vi ska få ut maximal effekt av dem. Jag tror att sällskapets medlemmar har anledning att skicka en tacksam tanke till Johnny exempelvis varje gång det kommer en årsbok, alltid av hög klass, alltid framställd/framorganiserad på ett så ekonomiskt sätt som möjligt. Samma sak under Nässelfrossan eller på Bokmässan. Mer Martinson för mynten, alltså.

Johnny Karlsson har sina rötter i Olofström och har efter sin återkomst dit för cirka 20 år sedan utvecklat en enorm verksamhet som kulturell motor. Han har varit med och startat nya litterära sällskap, grundat museer, startat mässor, organiserat utställningar. Han skriver, håller föredrag, undervisar och underhåller. På samma gång är han en av Sveriges största antikvariatsbokhandlare på nätet, Karlssons bok med just nu 32 000 böcker till salu, samt driver en ”riktig” bokhandel i Olofström. Det märkliga är att man ändå inte får intryck av en människa som håller på att stressa ihjäl sig. Mer än en gång har vi haft goda och långa samtal i blandade ämnen bland de välfyllda hyllorna i Holje bok. Jag hoppas att det blir många fler.

Nu är arbetet på ny Kulturplan igång

Grupparbete i full gång, Lokstallarna i Karlshamn.

Grupparbete i full gång, Lokstallarna i Karlshamn.

Region Blekinge anordnar fem möten, ett i varje kommun, inför den nya regionala kulturplan som ska antas under året. Det första hölls torsdagen den 13 februari i Lokstallarna i Karlshamn. Det är uppenbart att regionens kulturella tjänstemän, Malena Sandgren och Lisa Andersson, inte kommer att uppfinna hjulet på nytt. Den gamla planen ligger till grund för den nya och helst ska det bli lite enklare att prioritera i framtiden.

Det är i varje fall det intryck man får av det upplägg som det första mötet fick. Först redovisades den kulturella spelplanen, vilket sammanhang kulturplanen befinner sig i, nationellt och lokalt. Sedan fick de närvarande, främst verksamma i kulturen plus några politiker och några tjänstemän, arbeta i grupper där utgångspunkten var två framtidsscenarior: Ett Blekinge som är världsbäst på kultur och ett där kulturen är avskaffad eller motarbetas med alla krafter. De ”protokoll” som fördes i de små arbetsgrupperna samlades in och ska bilda underlag för arbetet med den nya kulturplanen.

Som representant för Sveriges Författarförbund gläder jag mig åt att i de grupper jag deltog i, såg man läsning och litteratur som mycket viktiga. I en av grupperna valde vi att välja Blekinges framgångsväg via internationella kontakter och internationellt samarbete. Tänk hur vi skulle kunna ändra bilden av Blekinge om vi öppnade regionen för förföljda författare från hela världen!

Mera information:

Ingemar Lönnbom telefon 0708 310392

Ladda hem bilder från: http://www.flickr.com/photos/62906264@N07/sets/72157640951507875/

Regionens sida om kulturplanen.

Arkeologin fördjupar bilden av Blekinges historia

Mikael Henriksson, arkeolog i mediernas hetluft, sedan han varit med om att offentliggöra de nya fynden från Johannishusåsen.

Mikael Henriksson, arkeolog i mediernas hetluft, sedan han varit med om att offentliggöra de nya fynden från Johannishusåsen.

De sensationella arkeologiska fynd från Johannishusåsen som just nu rapporteras i medierna ger ny kunskap men orsakar också en mängd nya frågor. Om vi kommer att få svar på dem är delvis en ekonomisk fråga.

Arkeologi är inte bara att hitta föremål och visa upp dem. Det tidsödande konserveringsarbetet, systematisk litteraturgenomgång, jämförande forskning, tvärvetenskapliga skarpsinnigheter och annat vetenskapligt arbete är inget man kan trolla fram. Att få fram resurser är också en fråga om att skapa den respekt och de begrepp som gör att allmänheten/skattebetalarna vill stå för fiolerna. En mycket viktig utgångspunkt är därför att fortsätta vara glada över denna gåva vi har fått från förfäderna men att avstå från att genast betrakta föremålen enbart som grund för en besöksnäring.

Vill vi skapa något av bestående värde, handlar det om att gneta fram ny kunskap och inte gå direkt på ”upplevelser”. Upplevelser och känslor, menar jag, blir starkare och innerligare om de grundar sig på kunskap. Det känns som om arkeologerna som har tagit sig an Vång-grävningarna och fynden är kloka nog att ta ett steg i taget. Hoppas att alla andra aktörer i sammanhanget också agerar klokt. 

Med utsikt mot Strindbergs lår

Strindberg i Tegnerlunden från mitt hotellfönster.

Strindberg i Tegnerlunden från mitt hotellfönster.

Det är alltid spännande att komma till Stockholm. Man vet aldrig vad eller vem man kommer att bli överraskad av, för överraskad blir man. Just nu i hotellrummet på Hotell Tegnerlunden ser jag ut över en regnpiskad stadspark där en strålkastare sätter fokus på August Strindbergs lår och vader. Det passar bra att vara granne med honom, för idag ska jag ”hänga” med författar/översättarkollegor från hela landet. 

Det är den nya kulturpolitiken, där regionerna har fått en större makt över pengarna, som har fått Sveriges Författarförbund att rekrytera regionala ombud. Författarna och litteraturen behöver personer som bevakar att författare/översättare och litteraturen inte kommer i strykklass när de regionala resurserna fördelas. Nu ser jag fram mot en heldag tillsammans med kollegorna från hela det litterära Sverige. Stimulans för hjärnan och sinnet!

Därför var BTH:s mediedesignare på Bokmässan

Roger Tónlist, projektledare, BTH.

Roger Tónlist, projektledare, BTH.

För första gången deltog Blekinge Tekniska Högskolas sektion för planering och mediedesign (jobbar bland annat med dataspel) på Bokmässan i Göteborg. Där hade man en monter där berättandet stod i centrum. Lyssna på projektledaren Roger Tónlist när han berättar om detta för Ingemar Lönnbom (här i egenskap av författare och sekreterare i Harry Martinson-sällskapet, samt Blekingebo…)

Bokmässan 2013 Bildreportage

(Bilder och text för fri användning under förutsättning att källan anges) Blekinges närvaro på Bokmässan i Göteborg består mest av enstaka insatser i olika sammanhang. För cirka tio år sedan hade landskapet en egen monter fyra år i rad, men sedan Region Blekinge beslutade dra in sitt bidrag till detta har de litterära sällskapen kring Harry Martinson och Sven-Edvin Salje varit de tydligaste Blekinge-representanterna. De förlag och organisationer som är representerade på mässan har naturligtvis anställda och aktiva som har blekingeanknytning och Blekinge Tekniska Högskola fanns i år för första gången representerad på mässan.

IMG_4122Olofströms kommun har de senaste åren haft en självklar plats i Harry Martinson-sällskapets och Saljesällskapets kombinerade monter på Bokmässan. Det beror förstås på att de båda författarna var födda där, men också på den ambitiösa kulturveckan, Nässelfrossan, som genomförs varje år veckan efter midsommar. Nässelfrossan var också en av anledningarna till att Olofström blev årets kulturkommun 2013. Detta firades i år bland annat med en särskilt aktiv närvaro på mässan, med uppskattade inslag som bjudchoklad, välbehövliga kassar att bära böcker i, sittdynor för kulturkonsumenter och mycket annat.

Olofströms kulturchef Elisabeth Jonsson hälsade mässbesökarna välkomna till montern och till Olofström. Hon hade dessutom ett gott argument för att besöka Blekinge, nämligen den berättarfestival som kommer att genomföras i samverkan med Sölvesborgs kommun den 25-26 oktober.

IMG_3820De båda litterära sällskapen (Martinson och Salje) bedrev i vanlig ordning medlemsvärvning på mässan. Tillströmningen till de litterära sällskapen har minskat, även om det å andra sidan hela tiden tillkommer fler sällskap. Långtifrån alla finns med på mässan, exempelvis närvarar inte det största svenska litterära sällskapet, Fritiof Nilsson Piraten-sällskapet.

Redan efter mindre än en timme av mässans fyra dagar anmälde sig den första nya medlemmen till Harry Martinson-sällskapet, nämligen Peter Ewerlöf, som inte behövde lång stund för att bestämma sig. De preliminära siffrorna ger vid handen att Saljesällskapet fick 17 nya medlemmar och Harry Martinson-sällskapet 13.

IMG_3827En alltid återkommande funktionär i Martinson- och Salje-sammanhang är Kjell Andersson (t.h.), som också är flitig som spridare av de båda författarnas verk. Här tillsammans med Saljesällskapets ordförande Gustav Fredriksson.

IMG_3829Harry Martinson-sällskapet införde förra året en ny möjlighet för unga litteraturintresserade att komma till Bokmässan, nämligen ett slags stipendium där sällskapet står för deras vistelse. Ungdomarna får vara med i arbetet i montern och får ta del av Martinsons värld, samtidigt som de naturligtvis också kan bege sig ut i mässvimlet. Under torsdagen var det Siri Sewall som var sällskapets mässtipendiat. Hon kommer från Karlshamn och går på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Hon var väl inläst på Harry Martinsons biografi redan när hon fick erbjudandet, och fick nu en inspiration att också läsa hans böcker. På bilden ses också Johnny Karlsson och Åke Widfeldt.

IMG_4129Den internationellt uppmärksammade textilkonstnären Annika Ekdahl från Kyrkhult, var en av besökarna på mässan. Hon har numera också Göteborgsanknytning eftersom hon innehar en gästprofessur vid Göteborgs universitet, institutionen för kulturvård.

Tidigare i år fick hon Norra Europas största textilpris, Nordic Award in Textiles med en prissumma på 250 000 kronor. Hon fick priset för ”sina storslagna gobelänger och sitt sätt att ge nytt liv åt en historisk genre”. Annika Ekdahl har arbetat med textilkonst i 35 år och är utbildad i textilkonst på HDK i Göteborg. Hon väver gobelänger i klassisk teknik, men i stor skala; varje gobeläng tar runt ett och halvt år att göra. Var och en som ser dessa jättevävar måste bli imponerad, men Annika Ekdahl vill gärna jämföra sig med dem som skapar litteratur:

– Ingen skulle fråga en författare hur lång tid det tar att skapa en berättelse, säger hon.

IMG_3848Ledningen för tryckeriet MIXI-print i Olofström var på plats i Göteborg för att visa upp några av de senaste alstren och för att få nya kontakter inom branschen. Produktionsledare Magnus Johansson, vd Sven-Eric Johansson och projektledare Kim Svanberg var mycket nöjda med resultatet. Nya order kan förväntas den närmaste tiden till tryckeriet, som redan tidigare har fått ett antal uppdrag med hög status. Den senaste är den mycket påkostade katalogen för utställningen ”Skagen – en skandinavisk konstnärskoloni” på Valdemarsudde i Stockholm. Att katalogen – som mera ser ut som en konstbok –  till en av höstens mest omtalade utställningar trycks i Olofström säger något om kvaliteten på företagets produkter.

IMG_4138Elisabeth Rynell är en av många författare som har inspirerats av Harry Martinson och hon ställde välvilligt upp och berättade om sin senaste bok på De litterära sällskapens scen.

IMG_4149Maria Cristina Lombardi har översatt Aniara till italienska och är en trogen gäst i Martinson-montern, varje bokmässa. Hon gladdes åt nyheten att Aniara snart kommer på ytterligare ett romanskt språk, nämligen spanska.

IMG_3860Harry Martinsons diktning inspirerar många. En av dem är miljökämpen Stefan Edman, som också är ledamot i Martinson-sällskapets styrelse. Han genomdrev häromåret – förvisso utan något motstånd – ett nytryck av Harry Martinsons naturnära diktsamling Tuvor. Stefan Edman hade en vision av en bok med oöm utformning, som man kan ta med sig ut i naturen och plocka fram och därefter läsa en eller annan dikt, sittande på en stubbe. Nu finns den, i vackert grönt. Här samtalar han med styrelsekollegan Paulina Helgeson.

IMG_3878Medlemmen i Svenska Författarförbundet, Mats Thorell, Karlskrona.

IMG_3883Åke Widfeldt, ordförande i Harry Martinson-sällskapet, Patrik Sjöstedt ordförande i Olofströms kulturnämnd och Elisabeth Jonsson, kulturchef i Olofström.

IMG_3905Författaren Per Nilsson har under senare år varit mycket produktiv och kommit ut med ett par böcker om året. Den senaste sviten om sex böcker handlar om ängeln Extra och tar upp livets viktiga frågor. Han sammanstrålade på bokmässan bland annat med en körsångar-kompis från Sölvesborg, Berit Svahn. De sjunger båda i kören Malenka.

IMG_3921Katarina Vastamäki från Karlskrona är författare, skrivpedagog och lektör, det vill säga att hon läser och bedömer manus. Hon har bland annat gett ut boken ”Min pappa : ett krigsbarn”  år 2009. Här tillsammans med författarkollegan Carola Högberg (Oskuldens ögon) i Vulkans monter på bokmässan.

IMG_3927Även Blekinge tekniska högskola fanns på plats på bokmässan, här representerade av Måns Billing universitetsadjunkt vid Sektionen för planering och mediedesign i Karlshamn och studenten Sofia Pripp Lundmark som studerar och är ljuddesigner. Det var första gången BTH var representerade på det här sättet och man tar många värdefulla erfarenheter med sig hem. Tanken är att närvaron på bokmässan ska få en fortsättning.

IMG_3937Saljeveteranen och tidigare folkhögskoleläraren Birger Johnsson sammanstrålade med Patrik Sjöstedt, kulturnämndsordförande i kulturkommunen Olofström. Birger Johnsson skämtade och kallade Patrik Sjöstedt för kulturchef, men denne ville inte göra Elisbeth Jonsson rangen stridig. Däremot är Patrik Sjöstedt antagligen en av dem som är bäst på att följa kulturlivet i Blekinge, eftersom han är en flitig användare av sociala medier och ständigt är uppdaterad om vad som händer, även så långt borta som i Karlskrona.

IMG_3946Författaren Björn Ranelid är en stor beundrare av Harry Martinson. Nu besökte han montern för att fylla på med några av Martinsons böcker i den inbundna utgåvan från åren kring senaste sekelskiftet.

IMG_3950Professor Björn Larsson är en av de främsta Martinson-ambassadörerna i landet. Han höll ett mycket uppskattande föredrag om Harry Martinson på bokmässan och underströk hur långt före sin tid författaren var. Mycket av det som uppfattades som bakåtsträvande civilisationskritik har visat sig vara framsynthet. Martinson är i många stycken aktuellare idag än någonsin.

IMG_3972Kjell Jonasson, präst i Svenska kyrkan och under många år verksam i Mellanöstern, har anknytning till Hasslö. Han har många gånger hörts i radioprogram, där han har kunnat ge en nyanserad bild av konflikten mellan Israel och dess grannar. Nu är han hemma i Sverige och besöker Blekinge och Hasslö då och då. Han berättade att han gärna skulle vilja författa något om öns store son, Fabian Månsson, som idag är tämligen bortglömd.

IMG_3980Nils Ingmar Thorell, Ronneby, var prisutdelare i Studieförbundet Vuxenskolans monter. Han är 1:e vice ordförande i SV:s styrelse och som bekant även ordförande i kommunfullmäktige samt i fritid- och kulturnämnden i hemkommunen samt landstingsledamot.

IMG_3988Tidvis var det en stor trängsel i de litterära sällskapens avdelning. Antalet besökare nådde inte upp till rekordnivåerna från förr, men strax under 100 000 personer klarar ändå av att orsaka trängsel i Svenska Mässans lokaler vid Korsvägen i Göteborg.

IMG_3989Intresset för Harry Martinsons och Sven Edvin Saljes böcker är fortfarande stort. Martinsons rymdepos Aniara sålde slut på hela bokmässan. Den fanns inte att få tag i, vare sig i de senare utgåvorna eller antikvariskt. Den kom senast ut som pocket i samband med hundraårsminnet av författarens födelse, men den hittar ständigt nya läsare.

IMG_4014Ny ordförande i Dan Andersson-sällskapet är Jimmy Ginsby. Han passade på att hälsa på hos sin ordförandekollega Åke Widfeldt i Martinson-sällskapet.

IMG_4033Karlshamnsbon, författaren och hemspråksläraren mm Rizah Sheqiri demonstrerade sin nya metod att introducera Harry Martinson för de unga läsarna. Han låter dem dra ett papper ur ett kuvert och på så sätt får de en slumpvis utvald dikt att läsa och att redovisa sina tankar och känslor kring. Turkan och Gülüzar Tuna från Göteborg gillade både Harry Martinson och det ovanliga sättet att närma sig litteraturen.

Dansfestivalen – en succé

Les trois femmes.

Les trois femmes.

Det blev inte fullsatt på alla föreställningar, men vilken framgång NU! Blekinge dansfestival verkar ha blivit. Nu kan dans-Blekinge gå framåt med stor tillförsikt. Festivalen bevisar nämligen att det är möjligt. Yes we can. Och vilken fin avslutning det blev: Les trois femmes visade sig vara en riktigt riktigt bra föreställning.

Jag pratade i kväll som hastigast med Emelie Trossö, festivalens informatör, som var både glad och trött efter en otroligt intensiv vecka. Detta var ju första gången, samtidigt som programmet var oerhört generöst tilltaget med professionell dans både för publik och i form av workshops.  Nu blir det alltså utvärdering och möjlighet att lära av både framgångar och misstag. För visst måste detta bli en festival som återkommer, år efter år.

Söndagskvällens avslutande föreställning var alltså en mycket fin upplevelse. Siv Ander, Helena Högberg och Maud Karlsson lyckades både beröra och roa med sin mycket uttrycksfulla dans. De var lika mycket skådespelare som dansare. Det talas ibland om att kvinnor över 40 blir osynliga. Här fick de tre kvinnorna helt dominera scenen och de gjorde det med humor, fantasi, stolthet och inte minst en professionalitet som gjorde att man inte ville missa en sekund.

Tack för Dansfestivalen! Nu ser vi fram mot nästa.

En dröm blir verklighet NU! Dansfestival

NU! Blekinge Dansfestival 2013, för alla åldrar säger Emma Nordanfors, Anna Johansson, Rebecca Yates och Emelie Trossö.

NU! Blekinge Dansfestival 2013, för alla åldrar säger Emma Nordanfors, Anna Johansson, Rebecca Yates och Emelie Trossö. (Klicka på bilden för att få den större).

Nu är det mindre än en månad kvar till Blekinges (antagligen) allra första dansfestival. Den 16 – 22 september kommer dans och dansanknytna aktiviteter att ses över hela Blekinge. Festivalen riktar sig till alla åldrar, intresserade, nybörjare och proffs. Bakom festivalen står nybildade ”Dans i Blekinge” som inte är en institution utan består av ett antal personer som vill se mera nutida dans av god kvalitet i vår del av världen.

Närmare bestämt finns det tre viktiga skäl bakom dansfestivalen.

1) Att presentera dans som konstnärlig form

2) Att presentera dans som social mötesplats

3) Att presentera dans som kreativ plattform

Alla åldrar är alltså inbjudna och det är en stor bredd på det som bjuds: workshops, filmvisning, aktiviteter för professionella dansare – och en glad fest som avslutning på det hela.

Festivalens program ligger på nätet.

Den som riktigt vill frossa nu när det finns så mycket att uppleva kan köpa ett ”danspass” där det ingår inträde till alla publika evenemang. Är man fri i sinnet och vågar bjuda på sig själv, finns dessutom möjlighet att vinna ett danspass. Varje vecka fram till festivalen utses en vinnare bland dem som skickar in en bild på sig själva när de ”tokdansar”! Se festivalens facebook-sida för mera information.

Arrangörerna kommer inte bara att presentera ett generöst program, de vill också höra vad publiken tycker. De kommer att uppmana till återkoppling under parollen ”prata dans med oss!”. Modern dans upplevs som något nytt i Blekinge och intresset ökar. Den trenden kan nu förstärkas och dessutom kommer festivalen att särskilt bjuda in dem som arbetar med dans runt om i den här delen av landet. Fredag till söndag kommer detta nätverkande för professionella dansare att pågå.

Här är de som deltog i fredagens presskonferens:

Emma Nordanfors
Koreograf, skribent och konstnärlig ledare för NU! Blekinge Dansfestival.
Emma Nordanfors, koreograf och skribent, boende i Berlin men ursprungligen från Karlskrona. Verksam internationellt som koreograf och projektledare de senaste 11 åren efter avslutad utbildning från Statens Scenekunstskole i Köpenhamn. Arbetar med koreografi som ett vitt begrepp som kan innehålla text, floder, samtal och promenader upp för ett fjäll, lika väl som dansare och scener. Stora drivkraften är nyfikenhet och det bästa med dansen är att kunna möta olika människor, deras tankar och reflektioner, omkring den samma.
Verksam i koreografkollektivet E.K.K.O (ekkoproject.net)och BLINK (blnk.eu)
Anna Johansson
Dansare, KLIV-konstnär, producent,  administrativ ledare för festivalen.
Anna Johansson tog sin examen från Salzburg Experimental Academy of Dance 2009 och har sedan dess varit verksam i Karlskrona. Hon arbetar som dansare och ledare i projekt som hon själv initierat eller varit med att skapa. Hon har bland annat startat Juniorkompaniet, ett modernt danskompani för unga dansare i Blekinge och arbetat med tillgänglighetsprojektet ”Dansförmå(n)ga”, som vänder sig till människor med funktionshinder. Anna arbetar också som konstnär i grundskolan genom projektet KLIV (Kreativt Lärande I Verksamheten) som drivs av Karlskrona kommun.
Rebecca Yates
Dansare, danspedagog, producent, festivalens samordnare.
Rebecca Yates startade sin utbildning vid Copenhagen Contemporary Dance School och därefter vid London Contemporary Dance School. Efter sin utbildning frilansade Rebecca i London och jobbade för bland annat Punsch Drunk, Katie Green och Andrew Hardwidge. Hon har numera sin bas i sin hemstad Karlskrona, där hon skapar egna projekt så väl som deltar i andras. Rebecca arbetar utifrån det fysika uttrycket, mötet mellan människor och vad som kan skapas i rummet.
Emelie Trossö
Skådespelare, facilitator och festivalens informatör.
Emelie Trossö är skådespelerska, utbildad vid Akademi for Scenekunst i Norge. Hon är född och uppvuxen i Karlskrona, där hon även har sin bas. Efter sin utbildning har hon arbetat i många olika projekt och konstellationer i Blekinge. I sitt arbete strävar hon efter en likställd dramaturgi, ett berättande där ordet väger lika tungt som andra sceniska uttrycksmedel; såsom rörelser, objekt, musik, ljud och ljus. Det är i den kreativa processen som hon trivs som bäst, att skapa en scen där det inte finns någon och att välja uttryck efter det som vill berättas.

Festivalen stöds och samverkar på flera håll: