Lite om ortnamn i Blekinges skärgård del 2

Jag visste såklart att många ortnamn ger prov på en ganska grov humor. När jag bad läsare med anknytning till Ungskär att skicka in sina favorit-ortnamn så var Skitare-Pelles hallar det första om kom in. Här fortsätter min berättelse om ortnamn i Blekinges skärgård!

Skitare-Pelles Hallar finns upptecknat på registerkort redan år 1949 och betecknar ett rev som ligger öster om Ungskär. Typiskt grundstötningsnamn skriver jag utan att veta säkert. Hallar är dialekt för hällar, i  det här fallet ligger de alltså under vattnet och Skitarepellen är förstås beteckning på en person som säkert inte hette så i kyrkboken. Nu kompliceras det här förstås av att skitare är en numera utdöd benämning på en i skärgården inte så välsedd fågel, nämligen labb, som på grund av sin ekvilibristiska och bisarra vana att ibland fånga upp andra fåglars träck i luften har kallats just skitare. Om den stackars Pelle också blev uppkallad efter denna fågel vill jag låta vara osagt.

Sedan kom Tvegölja, öster om Öppenskär, som jag är lite osäker om hur det ska uttalas. Tve är förstås två, som i tvestjärt. Men gölja skulle teoretiskt kunna ha med göl att göra. Här får jag stödja mig på professor Ivar Modeer som var en av de främsta ortnamnsforskarna under 1900-talet, och dessutom seglade runt i denna skärgård så tidigt som 1929 och 1930 och upptecknade och noterade vad han såg. Tvågölja eller Tvegölja består av två klart åtskilda hällar, skriver han på registerkortet i ortnamnsarkivet i Uppsala.

Holländaren var en svårare nöt att knäcka. Det är ett skär som ligger i närheten av Hylteskär och det gör en ju inte klokare. Det finns ju en roman och en opera som heter Den flygande holländaren. Holländaren betyder i det här sammanhanget skeppet som kommer från Holland, precis som Tysken kunde betyda skeppet från Tyskland, Fransosen skeppet från Frankriken (fast fransosen också användes om könssjukdomar, men det ska vi inte gå in på nu). Om Holländaren möjligen är ännu ett grundstötningsnamn får jag lämna öppet. Men otroligt är det inte. Holländarna var ju under en tid stora intressenter när det gällde östersjöhandeln och här har säkert mer än ett holländskt skepp försökt navigera i smala farleder. Här finns ju också ett grund (?) som heter Engelsmannen.

På tal om namn på olika nationaliteter så finns ett intressant sådant namn på Hasslö, nämligen Garpahamnen. När jag upptecknade namnen i min hemby i mitten på 1970-talet, vet jag att min far talade om en ö som han uttalade ungefär Galvskär. Hur skulle då detta förstås? Som vanligt fick man gå till de tidigaste skriftliga källorna. Där framgick att det tidigare uttalet antagligen var Garpskär. Alltså ett ortnamn med samma förled som Garpahamnen på Hasslö. Ivar Modeer har förklarat även detta, det är alltså så att garp betyder tysk. Det är alltså tyskar som har seglat vid våra kuster som har gett namn åt dessa platser. Garp har också efterhand kommit att betyda högljudd och skrytsam person, något som naturligtvis är djupt orättvist mot våra tyska gäster, särskilt mot dom som i alla ödmjukhet utnyttjar våra hotell och campingplatser.

Ringelöva är ytterligare ett skär med ett knepigt namn. Lövja är ett ord som har med trolldom och läkedom att göra. Om det är ett gammalt lövja vi har i detta ortnamn är det mycket intressant. Det finns också en version Ringelöt.

Attenöga, holme i Torhamns skärgård så skriven 1949. Även här får jag passa, men påpekar att attan som bekant betyder arton.

Pickeleran – finns inte noterad i ortnamnsarkivet, men är ett vattenområde som är grunt och svårnavigerat. Här fastnade bland annat ett fartyg som hette Constantia, även det ett grundstötningsnamn som finns kvar i våra dagar.

Karamassaflöt, skrivs Kajamassaflöt i ortnamnsregistret, senast 1949. Masse kan vara ett öknamn för Mats, Kajamasse kan alltså vara benämning på en person. Stenen ligger vid Kuggeskär.

Flickorna (vattenområde), finns inte heller förtecknat. Tror inte att det kan vara flickor i vår betydelse, flickor är ett ord som inte har varit så vanligt i Blekinge, det är ”däkor” i stället.

Gastahålan. Ortnamn med gast- förekommer på ett och annat ställe i skärgården. Det handlar förstås om att man där tyckt sig höra ljudet av osaliga andar, spöken, som där har skrikit och fört oväsen, gastat.

Käringahålet. Hål har man ofta kallat platser där vinden har fått tag, blåshål.

Ungskär – jag har aldrig sett någon tolkning av detta ortnamn. Den lokala dialekten gör att man ibland hör uttal som närmar sig Ongskär, eller Ångskär. Det är intressant eftersom ång- är ett mycket vanligt led i ortnamn, tänk på Ångermanland, Njutånger med flera. Ång med verbet änga betyder ”trång”. I vissa delar av sydsverige har man kunnat säga att en skjorta ängar, då den är för trång. Det är ju trångt på olika sätt både i farvattnen och på själva ön, varför man skulle kunna tänka sig en sådan tolkning.

Nämsterholm  – finns som Närmsteholm, alltså den närmaste holmen, ofta i förhållande till den närmaste bebyggelsen, vars invånare har gett namnet.

Drakerännan, kan vara en påminnelse om drakskepp eller gammal folktro.

Sjunkakrok. Finns ingen riktigt bra förklaring.

S​kvalflöten. Skvalp vid den flata hällen?.

Kassaflöten, möjligen efter kase, vårdkase eller efter en speciell fiskfångsapparat som bestod av burar och som kallades katse.

Böaflöt – böta?flöten. Om det är ett gammalt böta-flöten, så är det ännu ett bevis för att den här delen av blekingekusten har dominerats av svearna (så som Wulfstan antyder på 800-talet, när Blekinge nämns för första gången i skrift). Namnen på böt- har nämligen med det gamla sveaväldet att göra. Motsvarande platser där danerna hade vårdkasar heter något på båk-.

Böteskullen. Böte vårdkase eller tidig fyr-föregångare.

Hans Bribersör

Jakob och Ingemaria två stenar.

Bordskivan – likhetsnamn, flat häll.

Ensten, enstenen,stenar som ligger för sig själva.

Ja, så var det Öppenskär som tidigare har kallats Öppenjävel. Där anser jag att ortnamnstolkarna inte jobbat tillräckligt grundligt hittills. I standardverket ”Ortnamnen i Blekinge” tas det för givet att den ursprungliga formen har med jävul att göra. Men det är inte alls säkert. Tyvärr finns inga riktigt gamla skriftliga former. Det råder stor förvirring redan på 1600-talet.

  • Ypengiefla på 1680-talet
  • Open gofvel 1684
  • Opengiewel 1750
  • Öppengafwel 1790

Så vad är förleden? Öppen, yppen, åpen? Åpen betyder självisk, glupsk, hungrig.

Och efterleden – kan det vara gavel? Det är inte okänt att man har liknat öar vid hus och därmed kunnat kalla en sida av en ö för gavel. På den yttersta ön tillhörig min gamla hemby Ödängla vilken heter Svartingsskär, finns ett gammalt håmmställe som heter Gaveln. Jag kan inte göra en definitiv tolkning, men det finns en mängd intressanta möjligheter. Än så länge får vi leva i ovisshet!

Om du eller styrelsen i din förening vill ha en rolig och intressant stund där vi pratar om ortnamnen i din trakt, så hör av er till mig på telefon 0708 310392, så fixar vi en tid! Kanske lämplig underhållning till årsmötet i vår?

Annonser

3 comments

  1. Pingback: Lite om ortnamn i Blekinges skärgård del 1 « lonnbom.se
  2. ola Aronsson

    Böta garn heter det när man lagar fiskenät och där av namnen böte kullen böte hallen böte nabben mm.

    • Ingemar Lönnbom

      Ja det är riktigt att böta är ett verb i många kustområden, just för att laga fiskenäten. Men det blir lite svårt att förklara varför man skulle uppkalla hällar och uddar efter detta. Böte är i östra Sverige och Finland benämning på det som också kallas vårdkase. Det är en signaleld och ingick i ett enkelt optiskt signalsystem. Vårdkasen eller böten bestod av träspiror som ställdes samman till en konform och som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase. När det var fara å färde tände man eld på vårdkasen så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. De flesta namnen på -böte i Blekinges skärgård är alltså antagligen rester av ett sådant signalsystem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s