Häromdagen var jag ute och reste i Blekinges vackra och spännande skogsbygder. Men det är inte lätt att hitta med hjälp av GPS i en smart telefon, för lika tätt som det är med adresser i tätorterna, lika glest är det på landsbygden.

Det som stör mig allra mest, är att det verkar som om införandet av gatuadresser på landsbygden har börjat radera ut namnen på ”ställen”, det vill säga små gårdar och torp. Det hade naturligtvis gått att föra in dessa namn, precis på samma sätt som man för in namnen på större byar och samhällen. Men myndigheter och den kommersiella marknaden tycks inte så intresserad av detta. Lantmäteriet, som har en enorm ortnamnsskatt i sina arkiv, är till stora delar affärsdrivande, något som antagligen har lett till att det är glest med ortnamn på den smarta telefonens kartor. Gården på bilden har antagligen ett namn, men det framgår inte i den smarta telefonen och införandet av gatuadresser på landsbygden har lett till att den har en intetsägande adress som Södra Älmtavägen och så en siffra. Mycket trist och antagligen en tämligen onödig klåfingrighet.

Man får glädja sig åt de skyltar som finns, exempelvis Blekingetrafikens hållplatser, som inte anger några gatuadresser, utan ”riktiga” ortnamn som det härintill – Avundstorp. Underbart. Även om det skulle vara en omtolkning av ett gammal Anundstorp, så är det härligt att se hur dessa språkliga fornminnen, våra ortnamn, lever kvar.