Det är nu snart tio år sedan jag hade en praktikant på mitt dåvarande företag Journalist Ingemar Lönnbom, numera omdöpt till Lönnbom media. Praktikanten, vars namn framgår nedan, är numera anställd som processingenjör på en av södra Sveriges största industrier inom sin sektor. Det är otroligt hur fort tiden går! Sedan detta skrevs har jag själv hunnit med en vända på mer än sex år som statstjänsteman. Mina nuvarande kunder är av annat slag än för tio år sedan, men jag är åter min egen.

Så här beskrev min praktikant sin vecka hos mig – jag hade kontor på Arklimästaregatan i Karlskrona:

Jag har varit en vecka hos frilansjournalisten Ingemar Lönnbom, på min prao- vecka. Det är han som sagt till mej att skriva om vad som hänt mej den här veckan. 

Måndagen börjar med att Ingemar måste skriva en faktura till någon som beställt en bok. Ingemar har nämligen också skrivit böcker om Blekinge och han har även ett förlag. Det blev lite krångel med fakturan eftersom Ingemar glömde att skriva med frakten, så det tog en halv timme att skriva ut den istället för tio minuter.

Efter kollar vi upp konstutställningen soffor+konst på Internet, Ingemar ska göra intervjuer med två stycken som har med utställningen att göra. Väl framme vid båtsmanskasernen, där utställningen är, upptäcker Ingemar att batterierna i inspelaren är urladdade och att han dessutom glömt att ta med extrabatterier. Fast som tur var hade dom batterier i konsthallen. Första intervjun görs med en av dom nio konstnärerna, alla nio är kvinnliga. Hon berättar om vad hon har gjort med sin soffa och varför hon gjorde det. Sedan intervjuas en kompositör som skrivit en låt till en av konstverken, den enda man som smugit sig med.

Sedan kom den tråkiga delen av dagen, då vi var tvungna att åka till revisorn.

På tisdagen åker vi en tre timmars bilfärd till Linköping. Där höll Ingemar föredrag om Blekingemat, som kroppkakor. Jag själv fick också ett uppdrag där. Jag skulle gå runt och fotografera dom som kom och lyssnade. Bilderna jag tog kommer kanske med i en tidning. Klockan var halv två på natten när vi kom hem, efter ytterligare tre timmars bilfärd.

På onsdagen åker vi till en skola i Ronneby för att intervjua lärare och elever som håller på med 5D. Ett annat sätt att lära sig, med lek på lektionerna.

På torsdagen sitter vi och klipper till intervjun vi gjorde på måndagen om soffor+konst. Som vi sedan lämnar in till SR Blekinge, där får vi veta att den ska sändas dagen därpå (fredag).

På fredagen hjälper jag till att förbereda en intervju som Ingemar ska göra i helgen på konstnärer som är med i något som heter konstrundan. 

Jag som skriver heter Johanna Lönnbom.

Ingemar frågar Johanna:

– Skulle du kunna tänka dig att arbeta som frilansjournalist?

– Ja, men då måste jag nog jobba som vanlig journalist först.

– Vad verkar vara bäst med jobbet?

– Att man träffar mycket folk och att det är omväxlande. Man sitter och skriver eller klipper ibland, ibland är man ute och intervjuar.

– Vad verkar vara sämst?

– Att man måste jobba helger och att man måste bli färdig ganska snabbt med allting. Men som frilansjournalist kan man ju ta sovmorgon ibland.