Bilden av Blekinge – 28 mars 2012 18.30 – 20.00
BILDER AV BLEKINGE
Medverkande bl a: Leifh Stenholm, författare till böcker om Blekinge och ny bok under våren med titeln ”Bilder av Blekinge – ta plats och äga rum”, samt Hanna Nilsson, Region Blekinge, projektsamordnare för turismutvecklingsprojektet ”Attraktionskraft Blekinge”.
Nu är det strax dags för föredrag med bland annat Leifh Stenholm och Hanna Nilsson. Som vanligt kommer här ett snabbreferat av arrangemanget här på min blogg.
Första bilden i bildspelet är ett citat: Blekingarna äro ett trotsigt släkte vars hårdföra lynne man skall taga sig i akt för. (Ur Folkskolans läsebok).
Tullan Gunér inleder – syftet är att pröva bilden av Blekinge. Rekapitulerar vad som hittills har avhandlats. Sista programmet heter ”Bilder av Blekinge” blir också vision om framtiden.
Leifh Stenholm och Hanna Nilsson. Leif S har ny tjänst nu men har arbetat på länsstyrelsen Blekinge. Hanna Nilsson jobbar på Region Blekinge. Det är i det närmaste fullsatt i museets hörsal.
Leif Stenholm presenterar sig själv. Arbetar nu för Stockholms stift. Som länsantikvarie fick han tycka vad andra sade till honom, men nu kan jag tycka vad jag vill, säger han.
Vad innebär det att vara beläst och bildad? Många tänker att det är synonymer, men bildspråket är äldre än vårt skrivna språk. Vi har varit bildade, men sedan började vi läsa, fram till dess att folkskolan drog igång var bilden dominant. Nu är vi tillbaka. Smartphones bygger på bildspråk. Meningarna blir korthuggna som på gamla runstenar.
Citatet om blekingarna. Signalen man sänder ut säger något om kommunikationen mellan sändare och mottagare. Visar bild av gammal lunta där historien finns, ur Krigsarkivet. Finns kilometervis, men ingen har läst dem sedan de skrevs. Det finns enormt mycket i våra arkiv.
Visar skylt järnvägsövergång. Den visar hur järnvägsgrindar såg ut för länge sedan. En symbol som är etablerad kan man inte ändra hur som helst. Dessa symboler kan brukas och missbrukas.
Det finns hemliga koder, eller gradbeteckningar. Fungerar bra för dem som kan systemet. Bilden är gammal i Blekinge, säger Stenholm och visar hällristning från Horsahallen på Torhamnslandet. En man som står mitt i båten, är större än de andra, betyder mer än de andra i båten. Men vi vet inte så mycket om den.
Mannen i båten har fyra fingrar, det ligger en signal i detta, han är stor, naken och har fyra fingrar, men vi vet inte varför. Kanske är han en symbol för ett segel? Kanske är det kraften i seglet som symboliseras av denne man!
Bild på en altaruppsats, långhårig man med höftskynke, det är Jesus i Ronneby kyrka. Tillkommen strax före 1700. Jesus gör ett tecken som om han beställde två öl, men det är symbolet för seger och han håller en dansk flagga i andra handen. Är det en hälsning från danska kamrater, trots att den är gjord på svensktiden?
Visar bild på Nils Holgersson-statyn vid Amiraliteskyrkan. Är idag en sevärdhet. Pojken springer mot Rosenbom. Det gäller att kunna tolka signalerna.
Hasselbergs staty Grodan i Hoglands park, intill ”vita gubben”, Karl XIII, klädd som en romersk härförare. Blir märkliga undertoner när flickan sitter och tittar upp på kungastatyn. De är skapade för sig, men tillsammans kan man reagera på det.
Blekingeflickan i Hoglands park, skulle vara omöjlig idag, men var möjlig att sätta upp 1960. Nu tar man den för given, men den som kommer till en ny plats kan ta det på ett annat sätt. Kvinnor är ofta avbildade undergivna hos oss.
Visar bild på Kristianopel och Karlskrona. Hela arkitekturen här är vänd mot havet och signalerar makt och styrka. Den som kommer från land ser inget storslaget.
Hela staden Karlskrona är gestaltad för att visa makt. Ett stort rådhus och kyrkor vid ett stort torg. Ett stort kraftpaket. Man tullar på detta om man flyttar stadsbiblioteket, vore synd, säger Stenholm.
Stenholm berättar om Amiralitetsparken och de stolta planerna för Amiralitetsplatsen. Det blev en korvkiosk.
Tyska kyrkan är på den högsta punkten. Högst upp på kyrkan var till en början en krona, det var Karls krona!
Vid tyska kyrkan fanns också en skampåle.
Statyn över Karl XI restes i slutet av 1800-talet.Han tittar ut mot havet och håller uppsikt. Statyn kommer till samtidigt som arbetarröelsen växer sig stark. Kungens staty hindrar att ha stora möten för arbetare på torget.
I vår tid kommer andrasignaler i stadsbilden. Som graffiti, nästan inget kvar står det på en.
Mycket har försvunnit, som de gamla fiskargummorna vid Fisktorget. Är det nya hotellet varvsmuren i en ny skepnad, frågar Stenholm, retoriskt.
Fiskargumman, statyn kom när tanterna försvann, stillade samvetet när de riktiga kördes bort. Hon är väl förankrad i sin verksamhet. När statynkom upp diskuterade manatt hon inte såg ut som de gamla tanter som stod där. Hon ser också tragisk ut. Varför, undrar Stenholm.
Stenholm är övertygad om att det finns ett politiskt budskap här, hon håller upp en skämd torsk och visar lång näsa mot Grevagården. Höglund visste att staden genomströmmades av en massa unga män varje år, som inte köpte fisk.
Visar turistbroschyr från Blekinge cirka 1990. Förra året försökte man sälja Blekinge som en välbevarad hemlighet.
Visar bild på en privat ”turistbyrå” på landsbygden, Torhamn.
Den riktiga turisbyrån är som en godisbutik, men den lokala byrån är gjord av kämpanden lokala människor.
Visar bild som visar hur man i Kristianopel har många budskap samtidigt.
Vimåste bli lika kaxiga som när folkskolans läsebok gavs ut. Vi är omgivna av attraktiva turistområden.
Det finns många storheter som har passerat revy, exempelvis Wachtmeister, Chapman – köpcentrum respektive pizzeria idag.
Vår främsta symbol, Rosenbom, en person som frös ihjäl. Finns mycket att göra för att fånga upp varumärket.
Kort paus medan man växlar mikar!
Hanna Nilsson Region Blekinge. Projektet heter Attraktionskraft Blekinge. Drivs tillsammans med kommunerna. Ska pågå hela 2013 ut. Stöd från EU. Här finns bakgrunden till projektet.
År 2020 ska Blekinges attraktionskraft vara så stark att turismen är en av våra viktigaste näringarna för vår tillväxt, är visionen. Man jobbar med Blekinges varumärke. Vill ha mera samverkan, ökad IT-användning mm.
Viktigt att man lyfter fram Blekinges styrkor för att stärka varumärket och fylla det med innehåll Hyllan Blekinge ska bli mera tillgänglig. Den digitala plattformen är en sådan hylla.
Hanna Nilsson beskriver projektet i stora drag. Det gäller att förlänga säsongen och att se till att blekingarna själva upptäcker sitt landskap.
Prioriterade marknader är Blekinge, Skåne och Södra Småland, Danmark, Tyskland och Polen.
Målgrupper: barnfamiljer, äldre välbärgade personer som reser tillsammans och vill ha en lugn och skön vistelse.
Regionalt avstamp – projektet har tagit över sidan Visitblekinge som skapades av ett privat företag, men ligger nu under regionen sen 1 mars. Den kommer att användas mera aktivt nu.
Man har gjort en opinionsundersökning om Bilden av Blekinge. Gav tre styrkor: kustregionen, det kreativa Blekinge och Blekinges strategiska läge i Europa.
Vill förmedla bilden av att Blekinge har ett centralt läge i Europa.
Hanna Nilsson berättar om marknadsföringen av Blekinge just nu och vilka markader man riktar sig till.
Visar film om det magiska Blekinge från Youtube.
Visar bildspel som har visats på mässa i Tyskland.
Visar också ett magasin med texter och bilder samt annonser.
Hanna Nilsson avslutar.
Frågestund efter föredragen.
Slut.