Kategori: Regional utveckling

Äldrelotsarna – Blekinges chans!

Blekinge läns tidning 9 november 2013.

Blekinge läns tidning 9 november 2013.

Äldrelotsprojektet i Blekinge har avslutats under hyllningar från primärvårdschef och landstingsdirektör. Det var verkligen inte självklart från början när detta nytänkande introducerades. Nu har Blekinge chansen att bli ledande på att utveckla ett område där behoven sannolikt kommer att öka enormt de närmaste åren.

Det ser lite dystert ut i tidningen idag: Inga fler äldrelotsar. Men det är bara en tidningsrubrik och sådana kan som bekant inte berätta hela sanningen. Under några veckor nu i höst har jag haft förmånen att sätta mig in lite i projektet och i likhet med många andra som har varit ännu mer skeptiska än jag, har min övertygelse växt: detta är en möjlighet som är väl värd att ta vara på.

Skeptikerna har bland annat tyckt att det inte behövs fler typer av tjänster i vården. Det som äldrelotsarna har gjort, enkelt uttryckt: hjälpt gamla och sjuka tillrätta i ett komplicerat vårdsystem, det ska detta vårdsystem självt klara av utan några fristående äldrelotsar. (Min tolkning). Det är en mänsklig reaktion: det är inte kul att upptäcka att man inte sköter sitt jobb i alla lägen. Jag är dessutom övertygad om att alla de instanser som den gamla och sjuka möter: från primärvård, akutsjukvård etc etc till färdtjänst, alla de vill och kan bli bättre.

Tavlan som beskriver äldrelotsprojektet - och som skänktes till primärvårdschefen Anders Rehnholm fredagen den 8 november.

Tavlan som beskriver äldrelotsprojektet – och som skänktes till primärvårdschefen Anders Rehnholm fredagen den 8 november.

Men den bild jag har fått är att den höga kvaliteten och kompetensen i den svenska vårdapparaten har den baksidan att ingen i kedjan har helhetssynen på vårdtagaren. Den helhetssynen har man skaffat sig i äldrelotsprojektet. Sannolikt med goda ekonomiska resultat och absolut säkert med stora vinster i att ge en av våra svagare grupper i samhället en så god livskvalitet som möjligt. Men även om projektet nu är slut, kommer vårdsektorn att fortsätta förändras i snabb takt. Det innebär att även om man skulle ta det just nu tydligen osannolika beslutet att fortsätta med äldrelotsar, så måste man utveckla och förändra även detta koncept. En implementering idag kan inte vara detsamma som att cementera ett upplägg och en metod, och inom äldrelotsprojektet har man lärt sig att vara flexibel och lära av varandra.

Ett litet tips till ”de som bestämmer”: ta tillvara den kunskap och kompetens som har arbetats upp inom äldrelotsprojektet. Blekinge med sitt hanterliga format och (i detta fall en fördel) många äldre skulle väl även i fortsättningen kunna vara ett nav i arbetet med att göra vården av de sjuka äldre både effektiv och mänsklig. Just nu finns chansen.

Fotnot: Om ni undrar varför jag har satt mig in i detta projekt: Fredagen den 8 november hade jag en liten roll som samtalsledare under slutkonferensen för äldreprojektet. Konferensen ska läggas ut i videoformat och det finns mycket information att hämta bland annat på: Landstingets webb och här (om boken om projektet) och i ett radioinslag från SR Blekinge  och här om användning av surfplattor…

Annonser

Därför var BTH:s mediedesignare på Bokmässan

Roger Tónlist, projektledare, BTH.

Roger Tónlist, projektledare, BTH.

För första gången deltog Blekinge Tekniska Högskolas sektion för planering och mediedesign (jobbar bland annat med dataspel) på Bokmässan i Göteborg. Där hade man en monter där berättandet stod i centrum. Lyssna på projektledaren Roger Tónlist när han berättar om detta för Ingemar Lönnbom (här i egenskap av författare och sekreterare i Harry Martinson-sällskapet, samt Blekingebo…)

En dröm blir verklighet NU! Dansfestival

NU! Blekinge Dansfestival 2013, för alla åldrar säger Emma Nordanfors, Anna Johansson, Rebecca Yates och Emelie Trossö.

NU! Blekinge Dansfestival 2013, för alla åldrar säger Emma Nordanfors, Anna Johansson, Rebecca Yates och Emelie Trossö. (Klicka på bilden för att få den större).

Nu är det mindre än en månad kvar till Blekinges (antagligen) allra första dansfestival. Den 16 – 22 september kommer dans och dansanknytna aktiviteter att ses över hela Blekinge. Festivalen riktar sig till alla åldrar, intresserade, nybörjare och proffs. Bakom festivalen står nybildade ”Dans i Blekinge” som inte är en institution utan består av ett antal personer som vill se mera nutida dans av god kvalitet i vår del av världen.

Närmare bestämt finns det tre viktiga skäl bakom dansfestivalen.

1) Att presentera dans som konstnärlig form

2) Att presentera dans som social mötesplats

3) Att presentera dans som kreativ plattform

Alla åldrar är alltså inbjudna och det är en stor bredd på det som bjuds: workshops, filmvisning, aktiviteter för professionella dansare – och en glad fest som avslutning på det hela.

Festivalens program ligger på nätet.

Den som riktigt vill frossa nu när det finns så mycket att uppleva kan köpa ett ”danspass” där det ingår inträde till alla publika evenemang. Är man fri i sinnet och vågar bjuda på sig själv, finns dessutom möjlighet att vinna ett danspass. Varje vecka fram till festivalen utses en vinnare bland dem som skickar in en bild på sig själva när de ”tokdansar”! Se festivalens facebook-sida för mera information.

Arrangörerna kommer inte bara att presentera ett generöst program, de vill också höra vad publiken tycker. De kommer att uppmana till återkoppling under parollen ”prata dans med oss!”. Modern dans upplevs som något nytt i Blekinge och intresset ökar. Den trenden kan nu förstärkas och dessutom kommer festivalen att särskilt bjuda in dem som arbetar med dans runt om i den här delen av landet. Fredag till söndag kommer detta nätverkande för professionella dansare att pågå.

Här är de som deltog i fredagens presskonferens:

Emma Nordanfors
Koreograf, skribent och konstnärlig ledare för NU! Blekinge Dansfestival.
Emma Nordanfors, koreograf och skribent, boende i Berlin men ursprungligen från Karlskrona. Verksam internationellt som koreograf och projektledare de senaste 11 åren efter avslutad utbildning från Statens Scenekunstskole i Köpenhamn. Arbetar med koreografi som ett vitt begrepp som kan innehålla text, floder, samtal och promenader upp för ett fjäll, lika väl som dansare och scener. Stora drivkraften är nyfikenhet och det bästa med dansen är att kunna möta olika människor, deras tankar och reflektioner, omkring den samma.
Verksam i koreografkollektivet E.K.K.O (ekkoproject.net)och BLINK (blnk.eu)
Anna Johansson
Dansare, KLIV-konstnär, producent,  administrativ ledare för festivalen.
Anna Johansson tog sin examen från Salzburg Experimental Academy of Dance 2009 och har sedan dess varit verksam i Karlskrona. Hon arbetar som dansare och ledare i projekt som hon själv initierat eller varit med att skapa. Hon har bland annat startat Juniorkompaniet, ett modernt danskompani för unga dansare i Blekinge och arbetat med tillgänglighetsprojektet ”Dansförmå(n)ga”, som vänder sig till människor med funktionshinder. Anna arbetar också som konstnär i grundskolan genom projektet KLIV (Kreativt Lärande I Verksamheten) som drivs av Karlskrona kommun.
Rebecca Yates
Dansare, danspedagog, producent, festivalens samordnare.
Rebecca Yates startade sin utbildning vid Copenhagen Contemporary Dance School och därefter vid London Contemporary Dance School. Efter sin utbildning frilansade Rebecca i London och jobbade för bland annat Punsch Drunk, Katie Green och Andrew Hardwidge. Hon har numera sin bas i sin hemstad Karlskrona, där hon skapar egna projekt så väl som deltar i andras. Rebecca arbetar utifrån det fysika uttrycket, mötet mellan människor och vad som kan skapas i rummet.
Emelie Trossö
Skådespelare, facilitator och festivalens informatör.
Emelie Trossö är skådespelerska, utbildad vid Akademi for Scenekunst i Norge. Hon är född och uppvuxen i Karlskrona, där hon även har sin bas. Efter sin utbildning har hon arbetat i många olika projekt och konstellationer i Blekinge. I sitt arbete strävar hon efter en likställd dramaturgi, ett berättande där ordet väger lika tungt som andra sceniska uttrycksmedel; såsom rörelser, objekt, musik, ljud och ljus. Det är i den kreativa processen som hon trivs som bäst, att skapa en scen där det inte finns någon och att välja uttryck efter det som vill berättas.

Festivalen stöds och samverkar på flera håll:

Pressrelease om Björkeryds bruksmiljödag den 9 juni 2013

Pressrelease och inbjudan

inför Björkeryds bruksmiljödag 9 juni 2013

Tema: Händigt och hemgjort

Kolmila, repslageri, hantverk, lokalt producerad mat och naturligtvis massor med teknikhistoria: sågverk, traktorer, smedja – det är bara en bråkdel av allt som kommer att bjudas på söndag 9 juni i trakten norr om Nättraby. Platsen är bröderna Anders och Mats Fagerströms egenhändigt uppbyggda bruksmiljö i Björkeryd. Naturligtvis kommer också “Årets tändkula” att presenteras och få sitt pris. Vilken ung person med verksamhet på landsbygden som har befunnits värdig denna utmärkelse kommer att avslöjas först klockan 12 på söndag.

 

“Årets tändkula” belönar unga, driftiga entreprenörer på landsbygden i östra Blekinge. Arrangörerna vill lyfta fram alla dem som väljer att satsa på företagsamhet på landsbygden och som kanske inte alltid får den uppmärksamhet de förtjänar. Tändkulan har hittills delats ut två gånger. År 2011 gick priset till Emeli Nilsson, Skrävle, ombud för Smålandstraktor och utbildare i terrängkörning, och år 2012 till Per Ingerskog, Påtorps gård, skogsentreprenör och yrkesfiskare. Vid båda tillfällena har tjänstgörande landshövding delat ut priset som förutom äran och en smidd tändkula också innebär en inkomstförstärkning på 5 000 kronor till mottagaren.

 

För att komma ifråga för att få priset krävs att man är:

–  ung företagare.

–  bor och driver sin verksamhet på landsbygden i östra Blekinge (Karlskrona eller Ronneby kommun)

 

Musik till tändkulemotor

Som extra grädde på moset kommer musikern Niclas Höglind att spela (väl förberedda) improvisationer på åttasträngad gitarr till ljudet av en tändkulemotor – sannolikt första gången i Blekinge med den sättningen och i varje fall mycket ovanligt. Alla gillar det taktfasta dunket från en tändkulemotor, även Niclas Höglind:

– Jag åkte hit för att lyssna och blev fascinerad av den fina miljön, säger Niclas Höglind. För att kunna planera framträdandet spelade jag in ljudet och har använt det för att arbeta fram musiken.

Niclas kommer att spela vid två tillfällen under bruksmiljödagen.

(se intervju med Niclas Höglind på youtube)

 

Bröderna Fagerströms verk

Björkeryds bruksmiljö är en produkt av bröderna Anders och Mats Fagerströms intresse och händighet när det gäller gammal teknikhistoria. I en glänta i skogen har de byggt ett antal hus med olika funktion – smedja, sågverk, verkstad och så vidare – för att härbärgera en allt större samling av gamla maskiner som de mödosamt har satt i stånd. Den som gillar gamla traktorer har här mycket att titta på. Arbetet med bruksmiljön har pågått sedan mitten av 1990-talet och nu på söndag hälsar de allmänheten välkommen för sjätte gången.

 

Träräfsefabrik

I Björkeryd någon mil norr om Nättraby (se vägbeskrivning nedan)händer i år bland mycket annat följande:

Demonstration av mobil träräfsefabrik från 1850-talet, en kolmila är igång, Blekinge museums matutställning, repslageri, indianer och förstås massor med lokalt producerad mat och hantverk.

 

Bruksmiljödagen är en årlig folkfest i en unik miljö. Björkeryd ligger norr om Nättraby, i närheten av Fridlevstad, precis på gränsen mellan Karlskrona och Ronneby kommuner. Här har bröderna Mats och Anders Fagerström nyskapat en bruksmiljö i gammal stil, med gamla redskap, maskiner och verkstäder. Här tuffar tändkulemotorer och hantverksskicklighet och lokal tradition står högt i kurs. Varje år i början av juni bjuds allmänheten in till Bruksmiljödag i Björkeryd och det är i samband med den man delar ut Årets tändkula till en förtjänt ung person.

 

Vägbeskrivning:

https://maps.google.se/maps/ms?msid=204940745863259173920.0004de04ad6caf057026e&msa=0&ll=56.231902,15.555611&spn=0.173274,0.528374

 

videoklipp film om bruksmiljödagen med bilder från tidigare arrangemang.

 

ljud: Mats Fagerström om bruksmiljödagen.

 

ljud: Birgith Juel om bruksmiljödagen.

ljud: Bertil Andersson berättar om den stora blocksågen från Hasslö båtvarv, vilken nu har räddats av bröderna Fagerström. (från förra årets bruksmiljödag)

 

bild: https://fbcdn-sphotos-a-a.akamaihd.net/hphotos-ak-prn2/981691_10151619565422509_388173378_o.jpg Bildtext: Jan-Anders Swenson, Niclas Höglind, Mats Fagerström och Birgith Juel – vi ser alla fram emot Björkeryds bruksmiljödag nu på söndag!

 

Tid: Söndag den 9 juni, från 11.00, invigning klockan 12.00

Mera information:

 

Mats Fagerström 070-860 85 94

Jan Anders Swenson 070-345 76 96

Ingemar Lönnbom 0708 310392

Bild

Från stabschef till officer på åtta månader

von krosigk spegelvändvon krosigk(in english below) Det hade jag inte trott för ett par veckor sedan – att jag snart åter skulle vara anställd. Men nu är det klart, från och med idag den 1 mars har jag en halvtidstjänst som ”Information officer” inom det internationella samarbetsprojektet Art Line. De senaste dagarna har jag försökt sätta mig in i detta projekt, som har pågått ett par år redan, en utmaning som är riktigt stimulerande. Därmed har jag gått från stabschef på Boverket till information officer på endast åtta månader. Det är titlar som låter militäriska, men som i praktiken båda handlar om kommunikation.

Som egen företagare inom kultur- och kommunikationsområdena kan man inte räkna med att jobben kommer flygande, särskilt inte i en stad av Karlskronas storlek. Samtidigt kan det lilla formatet vara en fördel –  alla känner alla och som bekant är personliga kontakter viktiga när man söker jobb och letar nya medarbetare.

Den här gången var det Östersjölokala konstprojektet Art Line, med Blekinge museum som en viktig hörnpelare, som behövde en informatör, eller som det heter i projektet ”information officer”. Jag fick frågan för inte alltför många dagar sedan, men behövde egentligen inte så mycket betänketid, eftersom jag ser det som en enorm möjlighet att lära mer och vara med om det angelägna kulturutbytet i vår del av världen. Vi som är kulturintresserade i sydöstra Sverige har allt att vinna på att samverka med länder där kulturen har betydligt högre status än här (min personliga bild).

Art Line arbetar inte bara för samverkan konstnärer och institutioner emellan, det finns också en tilltalande tanke om hur den konst som skapas också ger en bättre och mera stimulerande livsmiljö som kommer såväl fastboende som turister till del. Vi är ju dessutom turister hos varandra, vi som bor i SB-regionen (South Baltic). Känner mig riktigt upprymd när jag läser i den ursprungliga ansökan till projektet som egentligen är inne på slutvarvet just nu. Hoppas att andan från Art Line lever vidare även efter 2013, det är något att sträva efter som ”information officer”.

Att jag sedan förstås också fortsätter jobba med mitt och Ola Hallqvists hjärteprojekt Rotbygd.se är självklart. Jag ser fram mot ett år med många spännande möten, många berättelser och full sysselsättning för Lönnbom media.

My new job

The notion that I could once again be an employee did not cross my mind since I left my job at the Swedish National Board of Housing Building and Planning (Boverket), eight months ago. But now, as from today, March 1, I have a part-time position as ”information officer” within the international project Art Line. The last few days I have tried to get on top of this project, which has been going on for a couple of years already. Taking it all in is of course an impossible challenge – but also very stimulating. Thus I have gone from chief of staff at the National Board to information officer in just eight months. Both titles sound military, but in practice both are all about communication.

As self-employed in the cultural and communication areas, one can not expect that jobs will be coming your way effortlessly, especially not in a city of Karlskrona’s size. On the other hand, the small size can also be an advantage – everyone knows everyone and it is notoriously known that personal contacts are so very important when looking for a job or looking for new employees.

This time it was the South Baltic art project Art Line, with Blekinge Museum as an important cornerstone, which needed an ”Information Officer”. I was asked not too many days ago, but did not really need much reflection, because I see it as a huge opportunity to learn more and to be part of the – in my mind – very much needed cultural exchange in our part of the world. We who are interested in culture in southeast Sweden has everything to gain by interacting with our neighboring countries where culture and fine arts has much higher status than in Sweden (my personal view).

Art Line works not only for collaboration between artists and institutions, there is also an appealing idea depicting ​​how the art which is created also gives a better and more stimulating environment that will benefit both permanent residents and tourists. We are also tourists in each other’s countries, we who live in the SB region (South Baltic). I feel really excited when I read in the original application for the project. I hope that the spirit of Art Line lives on even after 2013, that is something to strive for as ”information officer”.

Bokbussen kommer!

Det ljuder en trumpetsignal i Ödängla bygata – den ekar uppmuntrande mellan faluröda uthus och linoljemålade boningshus. Bokbussen har kommit på sin månadsvisa runda till den kustnära landsbygden i Mönsterås. Min mor, 70+, har en stor korg med böcker som hon ska lämna till chauffören och bibliotekarien Sten Torstensson. Han svarar genom att plocka fram en bok som mor har beställt, bästsäljaren Ved.

Mor och hennes grannar har därmed bättre service än många på landsbygden i min nuvarande hemkommun, Karlskrona. Det är många år sedan denna kommun, som är fyra gånger så stor vad gäller invånarantal, drog in servicen med bokbuss. Mönsterås har visserligen inte egen bokbuss, men köper tjänsten av Nybro kommun.
3000 böcker står uppställda i hyllorna. Det är skönlitteratur för alla åldrar, faktaböcker, generöst med barnböcker och ljudböcker.
– man lär sig så småningom vilka böcker låntagarna vill ha, säger Sten som är en av fyra bokbuss-bibliotekarier.

Det finns något mycket sympatiskt i detta med bokbussen. Nyss invigde traktens dotter, miljöminister Lena Ek, ett nytt bibliotek i Mönsterås. Trots denna storsatsning finns det plats för en bokbuss i kulturbudgeten. Den kör sina rundor precis som förr. Samtidigt som den ger kulturell stimulans och service till landsbygdens invånare, så talar den på sitt sätt om för dem att kommunen faktiskt tycker att även de är viktiga och värda en guldkant på tillvaron.

Nominera till ”Årets bibliotek 2013”!

Hallå Blekinge! Här har aldrig något bibliotek fått utmärkelsen ”Årets bibliotek” – en utmärkelse som har funnits sedan 1986. Nu är det väl ändå dags? Finns det inte något bibliotek i vårt vackra landskap som skulle platsa i den skaran? Jag menar, nu har faktiskt Olofström blivit årets kulturkommun! Kom igen, kulturblekinge!

Allvarligt talat: även om jag förstår att det kommer lite plötsligt, kan det väl ändå vara en rejäl sporre för er som bestämmer om kulturinvesteringar. Tänk att få stå på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg om några år och ta emot pris för att ni har tagit kulturellt och samhälleligt ansvar och skapat ett rasande fint bibliotek. Kanske ni inte hinner ens till valåret 2014, men det blir fler valår (får vi hoppas).

Sen kan jag tycka att själva utformningen av prissymbolen kunde vara lite mera publikfriande, men konst ska ju inte alltid stryka medhårs. Nils Hebo heter konstnären och hans verk kallas tydligen ”rostiga gubben”, men de enda jag vill kalla rostiga gubbar är de som inte satsar på biblioteken.

Kanske finns redan årets bibliotek i din närhet? I så fall ska du definitivt gå in på DIK:s hemsida och nominera. Kanske har våra fina bibliotek i Blekinge en chans i alla fall.

Jurist ska få bullret mellan myndigheterna att lägga sig

Buller i planeringen

Femårsjubilerande skrift om buller i planeringen.

Det är intressant att se hur politiken hanterar svåra samhällsfrågor. Buller i storstäder kan förvisso kallas ett i-landsproblem, men det är å ena sidan helt klart att buller orsakar hälso- och andra miljöproblem – å andra sidan är det en naturlig följd av att vi människor klumpar ihop oss i stora städer. Nu ska en jurist klara det som myndigheterna inte har fixat.

Under många år har buller varit en konfliktfråga mellan flera myndigheter med olika uppdrag. Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen – alla har de utifrån sina respektive uppdrag haft synpunkter på hur man ska hantera bullerfrågan. Tonen i debatten har stundtals varit hög och det har hela tiden varit svårt att få till en gemensam hållning. Frustrerade kommunpolitiker som vill ge klartecken för nya byggen har skyllt förseningar på de statliga myndigheternas oförmåga att enas.

Medierna har också haft problem i sin rapportering. Jag minns när jag som pressansvarig på Boverket för ett halvt decennium sedan var i Stockholm med dåvarande chefen för Planenheten, Mårten Dunér, och några av hans medarbetare. Vi skulle presentera publikationen Buller i planeringen som bland annat innehåller så kallade allmänna råd. Till och med inom samma mediebolag blev bilden kluven! SVT gjorde dels ett inslag i riksnyheterna (Rapport/Aktuellt) som handlade mycket om hur skadligt bullret i storstäderna är, dels i lokalnyheterna (ABC) om att Boverket fixat att det äntligen skulle finnas möjlighet att bygga i centrala Stockholm (som jag minns det). Två helt olika inslag var det!

Nu har det alltså gått ett halvt decennium sen dess och många problem kvarstår, myndigheterna agerar så att exempelvis kommunerna får intrycket att staten inte har en klar linje när det gäller buller. Då gör bostadsminister Stefan Attefall det han måste, lyfter över frågan till en (hyfsat) utomstående part. Det blir juristen Anders Lillienau, rådman vid mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, som får denna intrikata uppgift.

Men myndigheterna slipper inte undan: Boverket och Naturvårdsverket ska fram till den 31 augusti ta fram vägledande underlag vid planering för byggande av bostäder i områden som är utsatta för buller från hamnar, industrier och annan liknande verksamhet. Jag gissar att det finns fd kollegor på min tidigare arbetsplats Boverket som får ta kort semester i år. Men det finns ju fina resmål som är som bäst på hösten.

En annan lite rolig aspekt är att när Boverket för några år sedan frågade allmänheten vilken typ av buller som man störs mest av, visade det sig att det var – grannarna i minst lika hög grad som trafiken!

Så utvecklar man kulturutbudet på landsbygden (bildsida)

Studieförbundet Vuxenskolan och Blekinge bygdegårdsdistrikt anordnade på onsdagskvällen den 25 oktober en diskussion om kulturen på landsbygden. Boel Henckels utvärdering av det värmländska projektet Kultur på landsbygd och en diskussion om hur man ska utveckla kulturlivet på Blekinges landsbygd, med bygdegårdar och liknande lokaler som motorer, var de båda huvudämnena.

Du kan läsa ett direktreferat av kvällens föredrag och diskussion på min sidoblogg: Ingemar Lönnbom i detta nu. 

Användning av referatet och kopiering av bilderna är tillåten med angivande av källa: ”Lönnbom media www.lonnbom.se

Effektivt tystad på Bokmässan i Göteborg

Det har talats mycket om yttrandefrihet den senaste tiden. Under årets bokmässa blev jag bestulen på denna rättighet – och det finns ingen jag kan klaga hos. Efter första dagen gav nämligen stämbanden upp. När jag försökte yttra mig kom bara en tunn väsning fram. Inte mycket att komma med i larmet på Bok- och biblioteksmässan. Därmed fanns ingen möjlighet att diskutera, nätverka, intervjua eller informera.

Jag omges av härliga och hängivna kamrater i Harry Martinson-sällskapets monter.  Vi arbetar mycket bra tillsammans, men trots kamraternas glada tillrop blev denna Bokmässa en klar besvikelse. För vad är nyttan med att finnas på plats när man inte kan diskutera, informera, skämta, knyta kontakter, intervjua osv med hjälp av den egna rösten. Plötsligt är man en andra klassens invånare, ja, nästan som en invandrare som inte kan språket! En mycket nyttig erfarenhet, men inte så praktiskt för den som vill ta till sig ny information och få koll på vad som är på gång i litteraturen, biblioteken och bokbranschen. Väldigt mycket av det som var tänkt, gick helt enkelt inte att genomföra.

Innan rösten försvann helt, hann jag i alla fall göra ett gästspel hos Gunnel Carlson (känd från TV:s Gröna rum) och till min stora glädje få möjlighet att inte bara puffa för Harry Martinson utan också för Blekinge. Gunnel kommer ju härifrån och själv är jag övertygad om landskapets potential. Vi enades i alla fall om att Blekinge mycket väl kan betecknas som ”Sveriges trädgård”, ett begrepp som av någon anledning hamnat på undantag i de senaste årens marknadsföring. Nu finns det personer som mycket väl kan tänka sig att ta upp den tråden och använda begreppet. Gunnel och jag enades om att man borde kunna göra ännu mer. Får avvakta tills rösten har kommit tillbaka!