Kategori: Medier
Almedalen – med smartphone i allmänhetens tjänst
Nu är det klart! Jag inleder min nya era som egen företagare i mediebranschen i Visby. Just det, i Almedalen. Detta förtalade men ack så populära nöjesfält med åsiktsjonglörer och medietämjare av alla slag. Numera är Almedalsfenomenet så stort att man kan fylla hela radioprogram med analyser av hur, vem och varför.
Varför åker man dit då? Ja, förra året var första gången för mig, och då i egenskap av stabschef på Boverket, med ansvar för mediefrågor. Det var med viss skepsis jag reste dit, mest för att kolla av läget, men också för att vi som statlig myndighet alltmer utmanades på den här typen av arena. Almedalen har ett antal egenskaper som gör att den är perfekt för moderna påverkare och de så kallade sociala medierna. En uppenbar sak är till exempel att smartphones och surfplattor i kombination med appar och sociala medier faktiskt gör det möjligt att hitta rätt bland uppåt 2000 evenemang.
När man sedan kan läsa om sig själv i dessa apparater bara några minuter efter att det hela har hänt, alternativt se på bambuser eller youtube i videoformat, ja, då är det självklart att man blir livad som en dräng i Vimmerby på 1900-talet. Det finns med andra ord risk för att man överskattar det genomslag ens arrangemang får. Den stora nyttan, tror jag, är att det finns stora möjligheter att hitta personer att nätverka med (avskyr egentligen begreppet, det är vanligt enkelt bondförstånd av det slag som fick varenda by i det här landet att fungera när det alltid saknades pengar). TIllit och kontakter kan inte köpas för pengar, utan uppstår när människor möts. Livet kan bli lite enklare för politiker, myndighetspersoner, branschföreträdare och samhällsintresserade tack vare Almedalens högaktiva sociala liv. Då är det faktiskt ganska bra om journalisterna också kan hålla huvudet kallt och granska denna färggranna röra så att medborgarna inte känner sig totalt överkörda!
Bilden av Blekinge – 28 mars 2012 18.30 – 20.00
BILDER AV BLEKINGE
Medverkande bl a: Leifh Stenholm, författare till böcker om Blekinge och ny bok under våren med titeln ”Bilder av Blekinge – ta plats och äga rum”, samt Hanna Nilsson, Region Blekinge, projektsamordnare för turismutvecklingsprojektet ”Attraktionskraft Blekinge”.
Nu är det strax dags för föredrag med bland annat Leifh Stenholm och Hanna Nilsson. Som vanligt kommer här ett snabbreferat av arrangemanget här på min blogg.
Första bilden i bildspelet är ett citat: Blekingarna äro ett trotsigt släkte vars hårdföra lynne man skall taga sig i akt för. (Ur Folkskolans läsebok).
Tullan Gunér inleder – syftet är att pröva bilden av Blekinge. Rekapitulerar vad som hittills har avhandlats. Sista programmet heter ”Bilder av Blekinge” blir också vision om framtiden.
Leifh Stenholm och Hanna Nilsson. Leif S har ny tjänst nu men har arbetat på länsstyrelsen Blekinge. Hanna Nilsson jobbar på Region Blekinge. Det är i det närmaste fullsatt i museets hörsal.
Leif Stenholm presenterar sig själv. Arbetar nu för Stockholms stift. Som länsantikvarie fick han tycka vad andra sade till honom, men nu kan jag tycka vad jag vill, säger han.
Vad innebär det att vara beläst och bildad? Många tänker att det är synonymer, men bildspråket är äldre än vårt skrivna språk. Vi har varit bildade, men sedan började vi läsa, fram till dess att folkskolan drog igång var bilden dominant. Nu är vi tillbaka. Smartphones bygger på bildspråk. Meningarna blir korthuggna som på gamla runstenar.
Citatet om blekingarna. Signalen man sänder ut säger något om kommunikationen mellan sändare och mottagare. Visar bild av gammal lunta där historien finns, ur Krigsarkivet. Finns kilometervis, men ingen har läst dem sedan de skrevs. Det finns enormt mycket i våra arkiv.
Visar skylt järnvägsövergång. Den visar hur järnvägsgrindar såg ut för länge sedan. En symbol som är etablerad kan man inte ändra hur som helst. Dessa symboler kan brukas och missbrukas.
Det finns hemliga koder, eller gradbeteckningar. Fungerar bra för dem som kan systemet. Bilden är gammal i Blekinge, säger Stenholm och visar hällristning från Horsahallen på Torhamnslandet. En man som står mitt i båten, är större än de andra, betyder mer än de andra i båten. Men vi vet inte så mycket om den.
Mannen i båten har fyra fingrar, det ligger en signal i detta, han är stor, naken och har fyra fingrar, men vi vet inte varför. Kanske är han en symbol för ett segel? Kanske är det kraften i seglet som symboliseras av denne man!
Bild på en altaruppsats, långhårig man med höftskynke, det är Jesus i Ronneby kyrka. Tillkommen strax före 1700. Jesus gör ett tecken som om han beställde två öl, men det är symbolet för seger och han håller en dansk flagga i andra handen. Är det en hälsning från danska kamrater, trots att den är gjord på svensktiden?
Visar bild på Nils Holgersson-statyn vid Amiraliteskyrkan. Är idag en sevärdhet. Pojken springer mot Rosenbom. Det gäller att kunna tolka signalerna.
Hasselbergs staty Grodan i Hoglands park, intill ”vita gubben”, Karl XIII, klädd som en romersk härförare. Blir märkliga undertoner när flickan sitter och tittar upp på kungastatyn. De är skapade för sig, men tillsammans kan man reagera på det.
Blekingeflickan i Hoglands park, skulle vara omöjlig idag, men var möjlig att sätta upp 1960. Nu tar man den för given, men den som kommer till en ny plats kan ta det på ett annat sätt. Kvinnor är ofta avbildade undergivna hos oss.
Visar bild på Kristianopel och Karlskrona. Hela arkitekturen här är vänd mot havet och signalerar makt och styrka. Den som kommer från land ser inget storslaget.
Hela staden Karlskrona är gestaltad för att visa makt. Ett stort rådhus och kyrkor vid ett stort torg. Ett stort kraftpaket. Man tullar på detta om man flyttar stadsbiblioteket, vore synd, säger Stenholm.
Stenholm berättar om Amiralitetsparken och de stolta planerna för Amiralitetsplatsen. Det blev en korvkiosk.
Tyska kyrkan är på den högsta punkten. Högst upp på kyrkan var till en början en krona, det var Karls krona!
Vid tyska kyrkan fanns också en skampåle.
Statyn över Karl XI restes i slutet av 1800-talet.Han tittar ut mot havet och håller uppsikt. Statyn kommer till samtidigt som arbetarröelsen växer sig stark. Kungens staty hindrar att ha stora möten för arbetare på torget.
I vår tid kommer andrasignaler i stadsbilden. Som graffiti, nästan inget kvar står det på en.
Mycket har försvunnit, som de gamla fiskargummorna vid Fisktorget. Är det nya hotellet varvsmuren i en ny skepnad, frågar Stenholm, retoriskt.
Fiskargumman, statyn kom när tanterna försvann, stillade samvetet när de riktiga kördes bort. Hon är väl förankrad i sin verksamhet. När statynkom upp diskuterade manatt hon inte såg ut som de gamla tanter som stod där. Hon ser också tragisk ut. Varför, undrar Stenholm.
Stenholm är övertygad om att det finns ett politiskt budskap här, hon håller upp en skämd torsk och visar lång näsa mot Grevagården. Höglund visste att staden genomströmmades av en massa unga män varje år, som inte köpte fisk.
Visar turistbroschyr från Blekinge cirka 1990. Förra året försökte man sälja Blekinge som en välbevarad hemlighet.
Visar bild på en privat ”turistbyrå” på landsbygden, Torhamn.
Den riktiga turisbyrån är som en godisbutik, men den lokala byrån är gjord av kämpanden lokala människor.
Visar bild som visar hur man i Kristianopel har många budskap samtidigt.
Vimåste bli lika kaxiga som när folkskolans läsebok gavs ut. Vi är omgivna av attraktiva turistområden.
Det finns många storheter som har passerat revy, exempelvis Wachtmeister, Chapman – köpcentrum respektive pizzeria idag.
Vår främsta symbol, Rosenbom, en person som frös ihjäl. Finns mycket att göra för att fånga upp varumärket.
Kort paus medan man växlar mikar!
Hanna Nilsson Region Blekinge. Projektet heter Attraktionskraft Blekinge. Drivs tillsammans med kommunerna. Ska pågå hela 2013 ut. Stöd från EU. Här finns bakgrunden till projektet.
År 2020 ska Blekinges attraktionskraft vara så stark att turismen är en av våra viktigaste näringarna för vår tillväxt, är visionen. Man jobbar med Blekinges varumärke. Vill ha mera samverkan, ökad IT-användning mm.
Viktigt att man lyfter fram Blekinges styrkor för att stärka varumärket och fylla det med innehåll Hyllan Blekinge ska bli mera tillgänglig. Den digitala plattformen är en sådan hylla.
Hanna Nilsson beskriver projektet i stora drag. Det gäller att förlänga säsongen och att se till att blekingarna själva upptäcker sitt landskap.
Prioriterade marknader är Blekinge, Skåne och Södra Småland, Danmark, Tyskland och Polen.
Målgrupper: barnfamiljer, äldre välbärgade personer som reser tillsammans och vill ha en lugn och skön vistelse.
Regionalt avstamp – projektet har tagit över sidan Visitblekinge som skapades av ett privat företag, men ligger nu under regionen sen 1 mars. Den kommer att användas mera aktivt nu.
Man har gjort en opinionsundersökning om Bilden av Blekinge. Gav tre styrkor: kustregionen, det kreativa Blekinge och Blekinges strategiska läge i Europa.
Vill förmedla bilden av att Blekinge har ett centralt läge i Europa.
Hanna Nilsson berättar om marknadsföringen av Blekinge just nu och vilka markader man riktar sig till.
Visar film om det magiska Blekinge från Youtube.
Visar bildspel som har visats på mässa i Tyskland.
Visar också ett magasin med texter och bilder samt annonser.
Hanna Nilsson avslutar.
Frågestund efter föredragen.
Slut.
Svenska Dagbladet är en utmärkt tidning, men försäljarna…
Har ni märkt att man tvingas bli alltmera oförskämd och dum när man pratar i telefon? För att överleva måste man till och med ljuga!
Jag tänker naturligtvis på alla dessa försäljare, som av en eller annan anledning ringer trots att man har anslutit sig till NIX och egentligen ska få ha sina kvällar i fred. Nu senast var det, som framgår av överskriften, Svenska Dagbladet som jag hade ett kort förhållande med.
Jag borde ju ha tänkt mig för den där gången i vintras på Sergels torg när en ung man kom fram med en tidning i handen. Aldrig tidigare har jag gjort affärer på ”plattan”, men eftersom killen var artig och erbjudandet både billigt och intressant blev det avslut. Provprenumeration Svenska Dagbladet ett antal helger framåt – och ingen automatisk förlängning. När perioden var slut, var den slut. Perfekt. Då behöver man inte hålla koll på dagarna utan bara njuta medan det varar.
För missförstå mig rätt: Svenska Dagbladet är en väldigt bra tidning och ett alldeles utmärkt alternativ till Dagens Nyheter. Den har ett antal synnerligen duktiga skribenter, minst tre av dem räknar jag dessutom som vänner och/eller bekanta. Det var med andra ord lätt att säga ja, och det var heller inget jag ångrade.
Men så närmade sig provperioden sitt slut. Eftersom man som prenumerant då är kund hos företaget i fråga, så har det rätt att bryta igenom NIX-spärren och ringa. Så skedde naturligtvis. Det var en mansröst, mycket mörk, som presenterade sig som representerande Svenska Dagbladet. Nej, tänkte jag, nu blir det ett långt övertalande samtal med oviss utgång! De är ju så slipade, de här försäljarna. Om man säger nej, så frågar de varför – och artig som man är fortsätter man sedan konversationen under det att magsyran rinner till och livet rinner ifrån en.
Jag tog sats och sade att jag inte tänkte fortsätta prenumerera. Nu kom frågan från försäljaren som skulle fånga mig i en lång förklaringsharang: ”Tycker du att Svenska Dagbladet är en dålig tidning?”. Under en hundradels sekund övervägde jag konsekvenserna av olika svar – och valde att ljuga: ”Ja, det tycker jag”. Nu hände det fantastiska: försäljaren gav upp! Genom att ljuga om vad jag tycker hade jag vunnit tillbaka flera minuter av mitt liv!
Nu kan man tycka att denna ”vita lögn” var av det mera beskedliga slaget. Men varför är det på detta viset? Varför ska jag behöva göra våld på min etik och personlighet bara för att jag inte vill tillbringa kvällarna i meningslösa konversationer med försäljare som desperat jagar provision? För, som sagt, jag tycker egentligen inte att Svenska Dagbladet är en dålig tidning. Hoppas att det gick fram. Men försök inte sälja fler provprenumerationer. Om det blir en nästa gång, blir det helår. Dock inte samtidigt som Dagens Nyheter, man vill ju göra annat än läsa tidningar på helgerna.
in english:
Have you noticed that you are forced to become more and more insolent and stupid when talking on the phone?
I refer to all of these vendors, who for one reason or another call even though you have joined the NIX in order to stop unwanted phone calls.
Most recently I had a brief relationship with the Swedish newspaper Svenska Dagbladet.
I ought not to, but since the guy I met in Stockholm was polite and his offer was inexpensive and interesting I tried out the Swedish newspaper Svenska Dagbladet a number of weekends. He promised no automatic renewal of the subscription.
Please get me right: Svenska Dagbladet is a very good newspaper, and an excellent alternative to Dagens Nyheter. It offers a number of extremely talented writers, three of them I count also as friends and / or acquaintances. I did not regret buying and reading the paper.
Some weeks later: As a customer of the company in question, it has the right to break through the NIX and call you up. One evening I got a call from a man who introduced himself as representing Svenska Dagbladet. Oh No, I thought, this will be a long, persuasive discussion with an uncertain outcome! They are so polished, these dealers. If I say no, they ask why – and polite as I am the conversation will go on and on while the stomach acid flows and life runs away.
I said that I was not going to continue to subscribe. Now the question came from the dealer, a question I was sure would end in a long explanation tirade: ”Do you think the Swedish newspaper Svenska Dagbladet is a bad newspaper?”. In the blink of an over, I weighed the consequences of different answers – and chose to lie, ”Yes, I think so.” The wonderful thing happened: the dealer gave up! By lying about what I think I had regained several minutes of my life!
Now you would think that this ”white lie” was one of the more modest kind. But why does it have to be this way? Why do I have to destroy my ethics and personality just because I do not want to spend evenings in meaningless conversations with vendors who are desperately chasing commission? For, as I said, I do not really think that Svenska Dagbladet is a bad magazine. But do not try to sell more tests subscriptions. If there is a next time, I will subscibe all year. But not at the same time as Dagens Nyheter, we want to do something more than reading newspapers all weekend.
Sveriges trädgård som varumärke
Referat av onsdagskvällens föredrag på Blekinge museum, BILDEN AV BLEKINGE
”BLEKINGE – SVERIGES TRÄDGÅRD” SOM VARUMÄRKE
Roland Gustavsson, professor, och Eva Gustavsson, lektor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, samt Ove Nielsen, ordförande i Bräkne-Hoby trädgårds-förening som representant för trädgårdsföreningarna.
Referatet gjordes i realtid, dvs publicerades samtidigt som föredraget pågick. Ber därför om ursäkt för upprepningar och felaktigheter!
Ove Nielsen från Bräkne Hoby inledde med att säga att det är viktigt att behålla epitetet Sveriges Trädgård, det var inte Selma Lagerlöf utan redan på 1700-talet som begreppet skapades.
Professor Roland Gustavsson: användningen av begreppet hade sin höjdpunkt tidigare. Man kanske vill ha ett nytt varumärke. Men finns möjlighet att återupptäcka ett gammalt begrepp och ge ett nytt innehåll.
Men man ska inte bara arbeta med varumärke, för detta projekt gäller att få föreningar att samarbeta över hela länet och även kommunerna. Det är målet med utvecklingsprojektet.
Professor Roland Gustavsson berättar om projektet som tar upp begreppet Blekinge Sveriges trädgård. Han har nyss talat väl om Seth Nilssons vackra fotobok. Nu visar han bilder från Grevagårdens barockträdgård.
Omgivningarna runt de trädgårdar som finns i Blekinges städer, parkerna, tar inte hänsyn. Hoglands park är ett fantastskt kulturminne med gammal plan. Det berättar Lektor Eva Gustavsson. Vore spännande att få veta mer, samma person som anlade parken hade koppling till dem som anlade Central Park i New York.
Roland Gustavsson säger att människorna är viktiga, inte bara de vackra parkerna. Visar bild på Rosengården i Karlshamn och i bakgrunden Asplunds läroverk med omgivningar. Man har dock tappat trädgårdskänslan i det området. Man kan gå för långt i att dra ner kostnader, säger Gustavsson.
Torget i Ronneby har ändrat karaktär, det var mera växtlighet tidigare.
Det har funnits två ideal som kämpat om herraväldet, dels trädgårdsstaden, men så också det rätlinjiga idealet med raka gator och kvarter.
Idag talar man om landskapsurbanism. När kommer det till Blekinge?
Ronneby har ett unikt läge, gammal dansk stad, typiskt vikingaläge med ån och vattenfallet.
Ronnebyborna har ett genuint ursprungligt stadsläge. Vi ska återupptäcka våra städer och hur de har en resonans med sitt landskap i stället för att ta död på det.
Karlskronas läge är läckert men man måste tänka på det.
Finns en rik landsbygd i Blekinge också. 17- och 1800-talet är det svårt skilja vad som var trädgård, vad som var jordbruk. I Blekinge gick det omlott. Det finns många sätt att använda växter som är typiskt blekingskt, säger Roland Gustavsson. Boafallträdgården visar han bilder från, lövängsmosaik i miniatyr.
Roland Gustavsson påpekar att det finns något mycket genuint i Blekinge. Selma Lagerlöfs gamla beskrivning av Blekinge som en trappa stämmer, det behövs någon som illustrerar detta.
Kulturlandskapet och byggnaderna samspelar på ett annat sätt i Blekinge än i Skåne där man har haft stora herrgårdar. Det finns en mängd aspekter som utmärker Blekinge.
För att tolka den blekingska trädgården behöver man landskapet. Harry Martinson nämns som inspiratör. Wilhelm Smith på konstnärssidan.
Vid Mörrum möter man ett helt annat landskap än det skånska. Visar bild från Silverberget i Ronneby. Bergsryggarna som fortsätter ut i havet i det mosaikliknande landskapet. Enda ögonblicket smörmark, andra ögonblicket impediment. Våldsamma omkastningar i bördighet är typiskt Blekinge.
Idag begår man våld på landskapet med plansprängningar i stället för att ta tillvara de naturliga förutsättningar.
Brunnsanläggningen och parken i Ronneby är en stor tillgång. Flera stora trädgårdsarkitekter har funnits i Blekinge, Flindt och Madelung nämns.
Nels Nelssons trädgård i Bräkne Hoby var en fantastisk trädgård med känsla för rumslighet. Den är raserad, men det finns bilder och den kan till delar återskapas.
Odlingen ska finnas kvar även när man har trädgård i staden. Nytta kan vara vacker, även trädgårdar där man odlar nyttigheter kan vara minst lika vacker som prydnadsträdgårdar. Studenter i Alnarp tycker detta är framtiden, med stadsodling, säger Eva Gustavsson. Tidigare har det varit äldre som har haft kolonilotter.
Trädgården och miljöfrågorna har ganska sent mött varandra, men idag tänder de ungdomen till att hitta nya trädgårdsstilar. Finns koppling till hållbar utveckling. På sätt och vis är detta typiskt Blekinge, säger Roland Gustavsson.
Visar också bild från Bräknecykel – “i Sveriges trädgård”, bra med koppling till fysisk aktivitet.
Sven-Ingvar Andersson, Gunnar Martinsson och Per Friberg, viktiga landskapsarkitekter. Sven-Ingvar övertalades att anlägga trädgården i Ronneby. Blev tillägg till Ronneby brunn som är genuint intressanta, ännu mer än själva kurorten. Men den är nästan okänd!
Vi behöver lära oss att se det som är stort och som finns på hemmaplan. De anläggningar han gjorde är viktiga att uppmärksamma.
Augerums kyrkogård nämns också som ett viktigt exempel som en modern trädgård.
Karön ett fint exempel på att natur och trädgård smälter samman. Visar villa med blåbärsris i stället för gräsmatta.
Bilder på blommande rhododendron i Ronneby brunnspark, mycket vackert och blekingskt!
Trädgård som förädlad natur. Det finns många likheter med kinesiska trädgårdar anlagda från Taismens filosofi. Den synen är den ursprungliga synen på trädgård. Man smög in sitt hus mellan bergshöjderna i stället för att lägga sig på toppen av höjden, berättar Eva Gustavsson.
Det är inte fel att tänka Blekinge – Kina. Det finns likheter. Om man ställer sig i en annan situation får man syn på sig själv!
Piet Oudolf har gjort en anläggning i Sölvesborg, en av världens nu mest omtalade trädgårdsarkitekter.
Upptäck den blekingska trädgården, upptäck det blekingska landskapet! Det är rubriken på sista bilden från Roland och Eva Gustavsson.
Ett utmärkt varumärke om vi gör någonting av det, säger de. Blekinge Sveriges trädgård, ett utvecklingsprojekt i fyra delar.
Vi vill att ni ska vara med i detta projekt, säger Roland Gustavsson. Tackar för uppmärksamheten. Tullan Guner Blekinge museum tackar för den kunniga inblicken i Sveriges trädgård.
Tullan Gunér säger att man ofta säger att det är naturen som lockar turister till Blekinge. Men naturen är det betade kulturlandskapet, man har placerat ut fruktträden i den småskaliga landskapet.
Margareta Skantze vill veta mer om hur projektet är finansierat.
Svar: lantbruksuniversitet är intresserat, men ansökan är inte gjort ännu.
Länsstyrelsen och Region Blekinge har tackat nej för att man vill lansera andra varumärken än Sveriges Trädgård.
Vi hoppas att få stöd regionalt när vi har börjat bygga upp projektet, vi ser att det finns styrka i exempelvis trädgårdsföreningarna. Man ska inte förakta de ideella krafterna, säger Roland och Eva Gustavsson.
Blekinge, Wales och Bretagne är de andliga landskapen i Europa, sade Harry Martinson, berättar Margaretha Skantze. Kanske ett EU-projekt?
På Bräknecykel i Sveriges trädgård: på cykel upplever man Blekinge som en trädgård. Det är pretentiöst att säga att man är Sveriges trädgård, det kräver rätt marknadsföring.
Det finns redan ett varumärke,det ska man vara rädd om,säger mannen från Bräknecykel.
Nästa vecka: Blekinge präglat av in och utflyttare. Lars Hansson från Emigrantinstitutet och Harry R:son Svensson ska då berätta.
Vad är det här för blogg?
Redan 1996 skapade jag min första ”hemsida” på Internet. Efter nästan två år som frilansjournalist skapade jag detta år en mycket enkel presentationssida som så småningom fick ett antal undersidor. Ganska snart hackades det webbhotellet (decam) och efter en tid startade jag galatea.nu som var tänkt som en marknadsföring av det lilla förlag som jag då hade startat med en kollega.
Nu är förlaget nedlagt och under dessa år har jag på egen hand börjat använda Youtube, Bambuser, Twitter och startat några bloggar. Allt är kopplat till fritidsintressen och sköts på fritid, vilket gör att användandet är ganska sporadiskt. Häromdagen bestämde jag mig för att göra något radikalt för att mina vänner och kontakter ska kunna hitta mitt material på ett enkelt sätt. Därför registrerade jag lonnbom.se, som förhoppningsvis ska ge mig trevliga kontakter och besökarna nytta. Arbetet med lonnbom.se pågår, men det sker i långsam takt, så återkom med jämna mellanrum. Förr eller senare hittar du säkert något som du är intresserad av!
Lite kuriosa: så här såg mina sidor ut på den tiden (från wayback machine där det finns kopior av ett stort antal webbar från förr).
Ingemar Lönnbom 